detta vapen är — religionsfrihetens införande. Romerska hofvet vet mycket väl, att Spanien skulle undslippa dess välde den dag denna frihet der proklamerades. Protestantismen skulle der göra skyndsamma framsteg, emedan det icke i hela verlden finnes ett okunnigare och lastbarare presterskap än det spanska, hvilket är alldeles ur stånd att underhålla en kamp emot upplysta och kunnige lärare af en annan religion. — Samme korrespondent berättar, att finansministern Madoz i en d. I dennes hållen konselj meddelat sina kolleger, att flera protestantiska familjer ämnade bosätta sig i Spanien och der nedlägga sina kapitaler, om man ville tillstadja dem att hafva en egen kyrkogård och att prest af deras religion åtföljde dem till grafven, hvarför han föreslog att i Cortes väcka en proposition af berörde syfte. Ministeren gaf dertill sitt bifall, men svårare var det att utverka drottningens samtycke, som endast gass med mycken motsträfvighet. Propositionen framstaldes i Cortes d. 2 dennes och hanvistes genast till afdelningarne. Med tvisten emellan engelska ministern lord Ulouden och ministeren förhåller sig på sätt som följer: En protestantisk prest höll i Sevilla i sin boning uti ett enskilt hus andaktsöfningar med sina trosförvandter. Presterna tvingade honom upphöra härmed, hotelser riktades mot husägaren och den protestantiske presten tvangs att ombyta bostad. Inrikesministern Santa Cruz en af de impopulära 4 — har i Cortes förnekat hela saken och lord Howden har derefter i tidningarne bestyrkt förhållandet och påstått att ministern talat osanning. I mötet d. 2 förklarade Santa Cruz, under anspelning på detta lord Howdens uppträdande i tidningarne, att hans förra förklaring var fullkomligt sanningsenlig och tillade, att den engelske ambassadörens förfarande är exempellöst i diplomatiens annaler. i aii g55 U