— ——— — Det kommer deraf, att du sjelf är ostuderad, dersör talar du så der. — Nej, du skall få höra att de flesta förnuftiga studerade skola hålla med mig, och att den tid längesedan är förbi, då man t. ex. kunde rynka på näsan åt en herreman eller en köpman, för det att det fattades honom bildning. Men för att återkomma till saken, så är kapten Raa icke blott en bildad, utan äfven en hederlig och rättskaffens man, som jag med glädje skall kalla måg; vill derför Emilie ha honom, så får hon honom. Den djupt rodnande flickan hviskade ett sakta ;Ja, och mans villja än man trodde, gaf motvilligt sitt samtycke. Kapten hennes mor, som i sjelfva verket hyste större aktning för sin H I j I I I I Han var Raa kom nu ned och blef presenterad för familjen. I en man af medelmåttig storlek, kraftigt byggd samt med ett! öppet och djerst ansigte. Frun emottog honom med sura miner, hvilket han ej låtsade märka, och Therese var just ej heller serdeles nådig. Han blef naturligtvis inbjuden att stanna qvar till middagen, och då Bloch kom, blef äfven han bjuden. Herr Bloch blef mycket öfverraskad, då han underrättades om förlofningen, och upptäckte snart att den hvarken var frun eller Therese till pass. Han antog derför en något förnäm min mot den nya medlemmen af familjen, ja han var impertinent så att det gränsade till oartighet, något som kapten Raa var förnustig nog att ej låtsa märka. På eftermiddagen gingo frun, Therese och hr Bloch ut att promenera; dessa nära beslägtade själar hade behof af att ge sina känslor luft i enrum. Frun var alldeles otröstlig; hon utbrast, sedan man hade kommit in på Langelinie: — Gud skall veta att jag gifvit mina barn den uppfostran, som passade för deras stånd; det skär mig derför i hjertat att se en af dem så helt och hållet åsidosätta sin mors råd och förmaningar. Ack, jag hade väntat mig så mycket af Emilie, och nu ligga alla dessa förhoppningar på hafsbottnen. Men den dumma flickan skulle aldrig ha uppfört sig på detta sätt, om icke en annan, som jag dock ej vill nämna, gifvit henne medhåll. Therese instämde i moderns klagovisa, och den komiska talangen sjöng basen; alla tre kommo så i extas, att de beslöto gifva vederbörande ett tydligt bevis på sin motvilja mot detta parti, genom att ej komma hem till thdags, utan i stället tillbringa aftonen hos en bekant. Man vände derför om, och då frun gick förbi sitt hem, bad hon portvaktaren gå upp och säga till,