Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 mars 1855, sida 1

— Farväl, allt som jag älskat! Sedermera, betraktande ett på väggen upphängdt fruntimmersportratt, tillade hon: — O min mor! lofvad vare Gud, som först lät dig dö! Du åtminstone slapp att se din dotter säljas, och nu är du fri för alltid! Hon närmade sig fönstret, betraktade fältet, himlen och Alabama, som flöt nedenför altanen, och hon dolde ansigtet i sina händer. Det herrskade annu en stunds tystnad, hvarunder man ej hörde annat än den unga slickans och gubbens snyftningar. Plötsligen öppnades dörren och Jackson inträdde. — Jag kommer för att underrätta mig, om miss Jenny tagit afsked af sin onkel, yttrade han långsamt. — Detta köp är då verkligen och oåterkalleligt afslutadt? frågade Williams. Se här köpeafhandlingen, undertecknad af sordringsegarne, min herre. Den gamle kolonisten tog mekaniskt papperet och förblef uti samma nedslgaenhet. — Och priset, som blifvit erlagt för mig, har varit tillräckligt ått godtgöra skulderna? frågade Jenny; min fars heder är räddad? — Mr Wiiliams skall straxt emottaga en sullstandig qvittens för sin brors skulder; det återstår numera ingenting annatför miss Jenny, äu att följa sin nye herre.