—————55— Palatset för verldsexpositionen i Paris. Den största verksamhet råder nu i förberedelserna till expositionen af den allmänna industriens produkter. Den kejserliga kommissionen har tagit palatset i besittning, ehuru det ännu icke var fullkomligt sulländadt; den låter uppställa bord och inrätta afplankningar för artiklarnas ordnande, och allt föranleder till den förmodan, att de rykten, hvilka varit i omlopp rörande ett uppskjutande af expositionens öppnande, ej skola besanna sig. Utvändigt börjar man att rödja framför ingången till palatset. Man har nödgats besluta sig till att nedbugga ännu några träd. Det är en uppoffring för pariserfolket, som älskar grönt och skugga, oaktadt folkuppviglarne ständigt, vid oroliga tillfällen bemöda sig att få träden på boulevarderna och promenaderna nedhuggna för att försvåra möjligheten att passera. Men industripalatset var så instängdt, att man nödvändigt måste skaffa luft åt facaden. Sedan träden blifvit nedhuggna, kan man också redan ötverskåda det hela och uppskatta proportionerna. Hufvudfacaden, som sträcker sig parallelt med stora avenyen till Champs Elysges, erbjuder på midten en sramspringande hufvudbyggnad och på båda ändarna tvenne paviljonger. Ingången, som befinner sig på hufvudbyggnaden utgöres af en storartad port med fullkomligt halfcirkelformig hvalfbåge och af två våningars höjd. Den har på sidorna fyra korinthiska pelare och ofvan en attisk, hvarpå man inhuggit ett basrelief föreställande åkerbruket, industrien och konsterna, med kejsarens bröstbild i midten. Ofvanpå reser sig den kolossala statyen af Frankrike, utdelande kransar åt segervinnarne. Å båda sidorna af denna utbyggnad utspringa sidopartierna, hvilka äro delade i tvenne våningar, meddelst en fris, på hvilken man upptecknat namnen på alla de personer, som äro ryktbara i de gagnande vetenskaperna, under det att mellanrummen emellan fönstren i öfra våningen, äro prydda med namnen på Frankrikes förnämsta städer. Lätom oss besöka det inre af monumentet. Vi befinna oss midt uti en byggnad, som har 848 fots längd och 363 fots bredd. Den är på längden delad i tre skepp, af hvilka det största, kalladt transepten, icke bar mindre än 101 fots höjd. De trenne sidoskeppen äro, vid första våningens höjd, afskurna genom ett galleri, som sträcker sig rundt omkring, och ända till det inre af transepten, så att i midten återstår ett tomrum af 640 fots längd och 60 fots bredd. I de öfra och nedra gallerierna, hvilka omgifva transepten skola produkterna utställas. Mästerstyckena af de industrigrenar, hvilka komma de sköna konsterna närmast, såsom guld-, silfveroch juvel-arbeten, leroch brons-artiklar samt möbler skola intaga hedersrummen omkring transepten. Det öfre galleriet omkring skeppet skall prydas med draperier, ibland hvilka ljuskronor, upphängda midt i hvalfvet, skola stråla. Man hade för afsigt att vid båda yttersta ändarna af transeptens midt placera tvenne stora målade fönster af 269 fots längd och högst 67 fots höjd, ett af dem var tillochmed redan ditsatt; men man tycker ej att de göra särdeles god effekt och det är fråga om att helt simpelt ersätta dem med mattslipade glas. Industripalatset erbjuder i bottenvåningen en yta af 27,000 qvadratmetrer ), och i de öfre gallerierna en yta af omkring 18,000 qvadratmetrer, således tillsam mans en yta af 45,000 qvadratmetrer. Man hade i början hoppats, att kunna inrymma hela expositionen af den allmänna industriens produkter på denna yta. Men snart insåg man att detta var omöjligt. Den stora Londoner-expositionen i tiyde-Park upptog ej mindre än 86,006 qvadratmetrer. Huru skulle man då kunna tänka på att inrymma Pariser-expositionen på en nästan bälften mindre yta? Skillnaden i utrymme var alltför betydlig, att palatset på Champs Elyses skulle kunnat göra anspråk på att kunna emottaga alla de produkter, som verkligen vore värdiga en tåflan och hvilka de serskilda natjanerna ehgla