Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 mars 1855, sida 3

kegods. imes. Man kan göra sig ett ala krafter, detta verldeas störtter i verksamhet, då man erfar följande detaljer: Tim es sysselsätter år ut och år in ensamt för sin egen förbrukning 2:ne pappersbruk och betalar till staten i stämpeloen pappersafgift årligen 95.000 Sterl. (cirka 1.700,000 rår rgs). För sina ångpressar förbrukar bladet dagligen 20 centner kol. Hvarje är anskaffar det sig 120 centner ny stil, och sysselsätter i sin officin dagligen 110 sättare. Hela antalet af de persöner, som den materiella delen af bladet sätter i verksamhet, uppgår till flera tusende. Medarbetarne i bladet erhålla ett lysande honorarium. De såsom ordinarier engagerade referenterna få en årlig lön af 500 (cirka 9000 rdr rgs), och afgå efter tio åra förlopp med fulla lönen i pension. Men dessutom håller Times ett antal publicister, hvilka stå som reserv-referenter, och erhålla en årlig lön af 150 Å Sterl. (cirka 2,7100 rdr rgs), utan att hafva någon annan skyldighet än den, att hvarje dag efterhöra på byrån, om någon order för dem finnes samt att då så påfordras stå till redaktionens disposition. Det händer understundom att en sådan väckes midt i natten för att genast sälta sig i en waggon eller gå ombord på ett ångfartyg till ett ställe, der redaktionen benöfver en referent. De erhålla då naturligtvis fri resa och serskild betalning för deras referater. Uppslyttandet till ordinarie medarbetare sker efter aaciennetet— Af de offentliga räkenskaperna öfver stämpelafgiften visar det sig, att under år 1854 af Times upplades 15,975,139 nummer. Postbyrå I industripalatset. Franske generalpostdirektören har vidtagit en anordning som blir af stor nytta för de utländningar, hvilka under instundande sommar ämna besöka industruexpositionen i Paris. I industriplatset kommer nemligen, så länge expositionen varar, att finnas en postbyrå, hvilken det åligger att sälja frimärken, att emottaga bref och penningeremisser, med ett ord att tillhandagå allmänheten i alla ärenden som tillkomma en vanlig postbyrå. Då mean kan antaga att många främlingar icke kunna bestämdt uppge sitt logis före afresan till Paris, och att det skulle vara dem välkommet att få emottaga sina bref i sjelfva industripalatset, så har poststyrelsen medgifvit, att bref till främlingar af alla ntaioner få utan vidare utanskrift än adressatens nama ställas till expositionspalatsets poststyrelse. (Den ifrågavarande adressen skall helt enkelt lyda så: A monsieur ... au bureau des postes du palais de VExposition universelle, å Paris.) De sålunda inkommande brefven utlemnas till adressaterna emot förevisande af deras pass eller annan legitimering och tillställas expositörerna på deras plats i industripalatset, om densamma är.uppgifven på adressen. Medel att förmå fruktträd bära store frukter. Man inympar i en stam 2:ne olika sorter, en sommaroch en vinterfrukt på så sätt att halfva trädet kommer att bära den ena, halfva den andra sorten, och tillser att sommarfrukten kommer på södra sidan. Mångårig erfarenhet har lärt, att träd på så sätt behandlade och uppdragna städse bära vackrare och större frukter än de på hvilka blott en af dessa sorter finnas, och det äfven om de stå i samma trädgård. Vill man söka en grund bärtill, så tyckes den enklaste vara denna: den tidiga sorten, som redan vid början af sommaren hinner till en större växt och mot slutet af sommaren är mogen att aftaga, behöfver och erhåller under denna tid en större mängd saft från stam och grenar än den sena frukten, som då först börjat växa. När sommarfrukten är aftagen, användes åter saften från hela trädet till utbildande och fullkomnande af vinterfrukten. (Tidn. s. Landthushålln.)