Utrikes Nyheter. I går vid middagstiden bekommo vi danska posterna af den 22 och 23, samt 3:ne hamburgerposter af tillochmed d. 17 dennes. Ännu sakna vi hamburgerposterna af d. 19 och 20 dennes. Sistlidne thorsdag var, enligt underrättelse från Korsör, ingen transport möjlig emellan Fyen och Sprogö. Förstnämnde hamburgerposter hade dagen tillförne passerat stora Bält. I utlandet var uppmärksamheten i synnerhet hänvänd på fredsunderhandlingarne i Wien. Genom telegrafen veta vi, att de öppnades d. 15 dennes. Österrike, Ryssland, England och Turkiet voro hvardera representerade genom tvenne fullmäktige, under det Frankrike, i öfverensstämmelse med dess regerings förut afgifna förklaring, icke funnit nödigt att afsända någon extra fullmäktig att biträda dess hittillsvarande representant i Wien, de Bourqueney. Då vi för en 8 dagar sedan uppgåfvo namnen på makternas fullmäktige vid fredsunderhand lingarne nämndes blott en för Turkiet, nemliligen dess sändebud i Wien Arif Effendi, men nu nämnes ännu en, Riza Bey. Men, enligt hvad Ulnd. belge antager, har denne sistnämnde, hittills legationsråd vid turkiska beskickningen i Wien och nyligen utnämnd till samma befattning i Paris, icke någon fullmakt af Porten, utan deltager i underhandlingarne endast i egenskap af tolk för Arif Eflendi, som icke kan franska språket; det språk, som företrädesvis begagnas af diplomaterne. Dagen då underhandlingarne öppnats och namnen på de fullmäktige — dertill inskränker sig den egentliga kännedom man eger om det påbörjade fredsverket. Förhandlingarne hållas nemligen hemliga, tills de ledt till något resultat i ena eller andra riktningen. Men då, såsom nämndt blifvit, allmänna uppmärksamheten är hänvänd på dessa underhandlingar, måste bladen hafva något att säga derom och de uppduka äfven en hop sväfvande berättelser, som naturligtvis icke innehålla den ringaste säkra upplysning. Såsom det inhemtas af en på annat ställe i tidningen intagen telegrafdepesch, hade till d. 23 ingenting tillförlitligt afhörts beträffande underhandlingarnes gång. Under denna dag telegraferas likväl från Wien den vigtiga nyheten, att ett från ryska sidan framställdt motförslag till 3:dje punkten (den kinkigaste af alla 4, enär den rör inskränkningen af Rysslands öfvermakt i svarta hafvet) enhälligt förkastats af de andre fullmäktige. Bekräftar sig denna förkastelse, är den alltid en sak af vigt; men vi tro likväl icke, att underhandlingarne derigenom afbrytas, då förmodligen de ryska fullmäktige beviljas nödigt rådrum för inhemtandet af nya instruktioner. Den meningen uttalas imellertid af de för nämsta engelska och franska tidningar — Times, Myoniteur universel, Monileur de Varmee — att freden ej är att förvanta som en omedelbar söljd af underhandlingarne i Wien, utan kommer att bero af händelserna på Krim. Det sistnämnda bladet, franska krigsministerns halsofficiella organ inom pressen, förklarar att först när de allierade vunnit en fördel öfver Ryssarne på Krim kan det på allvar blifva fråga om fred. Monitören för d. 15 aftrycker en artikel ur l. de Frankfourt, en tidning hvars förbindelser med såväl franska beskickningen i Frankfurt som österrikiska diplomatien äro bekanta. Besagde artikel slutar som följer: Det skulle vara öfverflödigt att bevisa, att det ej kan tänkas på fred, innan något afgörande skett ; på Krim. Skulle lyckan förklara sig för Ryssland och denna makt på grund deraf antingen taga sina inrymmelser tillbaka eller så ändra dem, att de blefve intetbetydan:e, då skulle