Inrikes Nyheter. Götheborg. Götheborgs och Bohus Läns Kongl. Hushållnings-sällskap hade den 19 dennes allmän sammankomst i Uddevalla, för att asfgifva yttrande öfver rikets standers underdåniga skrifvelse till Kongl. Maj:t, rörande förändrad lag för stangselskyldigheten. Sammankomsten, dervid länets höfding förde ordet, var talrikt besökt så väl af sällskapets ledamöter, som af en mängd andra jordbrukare inom länet, hvilka sistnämnde erhöllo tillåtelse att för upplysningars meddelande i ämnet uttala sina åsigter, ehuru de icke ägde att i öfverläggning eller omröstning deltaga. Efter upplasande af rikets ständers underdåniga skrifvelse och de, efter förvaltningsutskottets föranstaltande, tryckte och förut till sällskapets ledamöter utdelade handlingar i ämnet, föredrogs sörvaltningsutskottets betankande, af innehåll, att utskottet, instämmande i rikets ständers framställning om den nu stadgade stängselskyldighetens menliga inverkan så väl på landets skogshushållning, som på dess jordbruk och boskapsskötsel, delar åsigten om oriktigheten af stadgandet, att jordegare skall, för åtnjutande af laglig rätt till egofrid, vara förpligtad att värja sitt område med en kostsam stängsel, som, äfven i-enlighet med lagens föreskrift utförd, likväl oftast är otillräcklig för åstadkommande af det dermed afsedde skydd. Utskottet tvekade således icke att förorda nu gällande stängselförfattningars asskaslande och såsom utgångspunkt för ny lag i detta ämne godkänna den grundsats, att en hvar skall ansvara för vården af sina kreatur och ersätta den skada, som de å andras egor göra; men utskottet kunde likväl förbise de olika sörhållanden, som i olika landsorter böra föranleda en snarare eller senare öfvergång till den omförmälte g undsatsens tillämpning. Utskottet hade icke för sådan händelse funnit i rikets Standers underdåniga skrifvelse den sullstandighet i bestämmelser, som synes vara af nöden; hvaremot det af Stockholms Läns Kongl. Hushållningssallskap framställde förslag tilll stadganden i detta ämne innefattade sådane å sigter, som utskottet fann antaglige och ändawalsenlige, och hvilka utskottet alltså till alla 1 delar biträdde. i En vidlyftig diskussion i ämnet föregick härsom under nära fyra timmar, hvarefter proI position begärdes på antagande af förvaltningsI utskottets betänkande; men då denna proposiI tion besvarades med blandade ja och n. j. samt i votering yrkades, antogs såsom contraprosition I ett af landtmateri anscultanten T. R. Busck uppläst förslag, med hemstallan, att grunden för egolrids hållande måtte förblisva såsom hittills, med ratt för delägare, som derom kunde ofverenskamma, att ,sins emellan tillämpa vallningsprincipen, på sätt Kongl. kungörelsen d. 23 Oktober 1850 omförmäler; men, om denna åsigt ej skulle finnas lamplig, borde i underdånighet föreslås, att Konel. Maj:t måtte i nå der utfärda ny stängselstadza, innehållande mera detaljerade och billiga grunder för grannars deltagande i hagnad emot hvarandra, än den nu gällande, dock stödd på stängselvitsordets I bibehållande för vinnande af fred emot ohagn af större kreatur, hvaremot ägare af höns, gäss, svin, getter och får borde ansvara för den skada, som genom deras åverkan tillfogas, och med rätt för grannar att öfverenskomma om hägnadsskyldighetens upphörande, i enlighet med innehållet i 1850 års åberopade kgl. kungörelse. I ——AAALA — —N Den anställda öppna voteringen utföll med 15 ja emot 15 nej, till följd hvaraf och då likmatigt sällskapets stadgar, ordföranden vic j sådan omröstning har afgörande rätt, när tan karne sinnes lika delade, herr landshöfdingen. som röstat ja, förklarade förvaltningsutskottets betänkande vara antaget såsom sällskapets me ning och utlåtande i ämnet; hvarefter åter fram I ställdes proposition på antagande af en aflöjt