tilltag; men Ins. fordrar fair play för sjelfva lagstiftnings-mesyren, och tror att de mång faldigade lagöfverträdelserne till stor del upp: stått genom de förhanden varande svårigheter, som vid brottets beifrande möta för åklagaren personligen. Man har genom tillsättandet af serskildt dertill förordnade åklagare sökt häfva det onda, men detta blir en orättvis skugga kastad på väre ordinarie åklagare, således för dem verkande till motsatsen af uppmuntran, och i bästa fall endast ett pallativ. Om man betänker att den allmänna åklagaren, som i allmänhet är allt för lågt aflönad, skall på egen risk väcka åtal för förbrytelser emot Bränvinsförordningen, så finner man lätt, att han icke skall instämma andra mål an sådane der han med största tillförsigt kan pårakna den brottsliges befordrande till straff, i hvilket fall han undgår att vidkännas lagexpenserne, och om den saksalde eger tillgång, kan få andel af sakören, ty i motsatt fall, der något tvifvel hos åklagaren uppstår om möjligbeten att kunna öfverbevisa den misstänkte, manar honom om tankan för egen välfärd alt ej åtala hvad han till bevisning aktar dunkelt. Det är otvety digt att strafflöshet befordrar lagbrott, och då man betänker svårigheterne och kostnaden sör åklagaren att leda brottet i bevis, der, såsom allmänna Tidningarne gifva vid handen, flertalet äro delagtige, må man icke undra derpå att åklagaren i många sall håller sig stilla. Ins. tillhör ej den afdelning som klagar utan att föreslå någon bot — ej heller till den som vill bota utan att bidraga medel, och sänder derför till Red. härmed Rdr 100 Bko, att öfverlemnas den commun, som först anmäler sig att med ett lika belopp bidraga till skade-ersättning åt åklagaren för åtal af brott emot Hbranvinsfsörordningen, att honom af Domhasvanden tilldelas såsom ersättning, eller belöning, i mån af förtjenst, i en summa e ler till mindre del, efter omständigheterne. Det skulle såena Ins. om hans förslag, dikteradt af rent nit för ett godt ändamåls vinnande, skulle finnas förtjent af behjertande, i hvilket fall Red. behagade aflåta en i samma anda affattad, till allmänheten ställd uppmaning, hvilken skall hafva till påföljd ytterligare penningebidrag från — 2 R. N. Götheborg den 19 Mars 1855.