Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 mars 1855, sida 2

Utrikes Nyheter. LVi hasva i går afton bekommit dansk post saf d. 10 och i dag på morgonen dansk post af d. 12 samt den redan i lördags sörsallna hamburgerposten af d. 5 med sranska och engelska tidningar af d. 3 dennes. Vi aro i denna stimd i saknad af Hamburgeroch andra utländska tidningar för icke mindre tid än 4 dagar. Denna posternas försinkade ankomst är vållad genom isen i stora Bält, såsom kan inhemtas af den notisen i danska tidningar, att af de uti Köpenhamn i lördags saknade 3Z:ne hamburgerposter låg den ena på Sprogö sen liten ö i stora Bält) och de 2:ne andra voro ännu qvarliggande i Nyborg på Fyen. Man är nu i tillfälle att af tidningarne inhemta det lörsta intrycket utaf czarens död i I Paris och London. Man syntes i allmänhet tro på en förändring i ryska politiken, hvilken skulle betydligt underlätta fredens återställande. Fonderna stego i mycket större skala, än telegrafdepescherna gifvit vid handen. Således Stego franska 3 7 fonderna redan d. 2 på asfI tonen vid första telegrafnotisen om czarens död från 67,05 till 70,50 eller 3,45; d. 3 stego de ytterligare, så att de en stund till och med gingo ända till 73, men föllo sedan åter I något och slutnoteringen, ganska fast, var I 71,80; den 4 finna vi dem vara uppe i 72,50 och sluta vid lilliga affärer till 71,65. Stegringen har således utgjort öfver 5 francs. I London stego consols 2 4. LIndep. belge vill i denna sondstegring se ett bevis för att ett lisligt begär efter fred är rådande hos de industriella och komerciella klasserna, ja hos den största delen af befolkningen. För att visa huru falskt detta räson nemang är behöfva vi endast påpeka det orimliga deri, att några hundra eller om man så vill tusen fondspekulanter i Paris och London skulle representera det stora flertalet af franska och engelska nationerna. Huru nu än för öfrigt opinionen ibland Frankrikes industriella och komerciella klasser må vara beskaslad, så kan man, hvad samma klasser i England beträffar, tryggt antaga, alt, om de äfven önska fred, så är det dock icke en sådan fred, som återställer sakerna ungefär i samma skick som före kriget, utan en sådan fred, som löser orientaliska fråzan och betryggar Europas framtida lugn och en hvar kjiok menniska inser att en sådan fred ej kan vinnas utan genom svärdet. Vännerna till freden hurudan som helst ha icke mäktat tillväga bringa ett enda votum (icke ens i Manchester) till fördel för deras åsigter, då det deremot vid lord John Russels återvaljande i Londons City, hvilket försiggick utan opposition d. 3 dennes, var nära på vippen, att i detta hufvudsäte för Englands handel och industri antagits en resolution som förklarade de 4 sredspunkterna för otillrackliga och en väsentlig minskning af Rysslands område för nödvändig. I Engelska pressen, som i allmänhet yttrar sig med mycken bitterhet om den aflidne czaö rens karakter och lesnadsbana, har icke eller, ej ens under första intrycket, låtit förleda sig till några fredsförhoppningar. I dess rellexioner sramlyser den mycket riktiga tanken, att med craren har icke det ryska politiska systemet, utan blott den menskliga vilja gått haI dan, hvilken förmådde kraftigast genomföra detta system. Redan d. 2 dennes på eftermiddagen kunde