mrfgsdåttets orister, s Uutar Jag med att tillönska Rikets Ständers förslag till ny stängsellag all möjlig framgång. Halmstad den 3 Febr. 1855. Otto Lindhs. Kalmar Läns hushållningssällskaps afgifoa förslag i stängselsfrågan lyder i sin helhet sålunda: Sällskapet får und. tillstyrka att Eders Kongl. Maj:t i nåder täcktes bifalla rikets sednast församlade ständers und. anhållan om utfärdande af en ny stängselförordning, byggd på den grundsats, att hvarje kreatursegare skall ansvara för sina kreatur eller gälda den skada, som de å andras egor göra. Men hushållningssällskapet anser denna förändrade grund för egofriden svårligen ännu i hela dess utsträckning kunna tillämpas, med mindre Eders Kongl. Maj t täcktes tillika soreskrifva: Att stängselskyldighet, med vitsord för den, som stänga vill, äfven hadanester måtte fortsara, der grannar eller menighet ej kunna om stängselas borttagande åsämjas. I afseende på de närmare föreskrifter, som en stängselförfat ning kan komma att innehålla, tilltror hushåll ningssallskapet sig väl icke att dertill uppstalla ett för h la riket lämpligt förslag, men djerfves dock fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på åtskillige stadganden dem hushållningssällskapet anser att det för Kalmar län och Öland — ett län, som onekligen omfattar alla slag af egobeskaffenhet — vore af synnerlig vigt alt få inlagde i en ny stängselförordning. Dessa stadganden, hvilka innebära en rärmare utveckling af hushållningssällskapets här ofvan yttrade åsigter, äro följande: I:o. a) I fråga om stängas skall i rågång eller skiljolinie emellan tvenne enstaka gårdar, ege den vitsord, som stänga vill. b) I fråga om stängas skall emellan enstaka gård, å ena, och oskiftad by, å andra sidan, gälle jemval dens, vare sig egarens af den förra eller flertalets i den sednare mening, som stänga vill. Flertalet i by är det, som utgöres af de flesta delegarne, ehvad de ega större eller mindre innehaf hvardera. I c) I sådan frågan mellan tvenne oskiftade byar, ege den by vitsord, som stänga vill. I hvardera byen gälle slertalets mening, utan asseende på innehaf. I 2:0. Der grannar öfverenskomma att antingen upphöra med all ss ängselskyldiehet sig emellan, eller ock att uppföra stängseln af annan beskaffenhet, än hår nedan d rom föreskrifves, och sådan öfverenskommelse blifvit skriftligen affattad, underskrifven af delegarne och behörigen bevittnad, skall den, utan afseende på ombyte ) af egare vara gällande för den tid aftalet omfattar, dock högst tio år, så vida ej dessförinnan alla delegarne blifva ense alt samma öfverenskommelse upphäfva 30. Der, genom öfverenskommelse, på sätt föregående säger, hägnadsskyldighet grannar emellan upphört, skola dessa gemensamt bekosta underhållet af den stängsel, som elje-t den till stängsellinie angränsande delegaren ensamt bordt underhålla, hvar i förhållande till den besparing, han i stängsel mot grannen vunnit; dock skall närmast stängsellinie belägen delegare utgöra detta åligeande, emot åtnjutande af ersättning, som, derest ej annorlunda åsämjas, gode män ega att för tio år i sender bestämma. j 40. I rågäng eller skiljolinie emellan enstaka hemman, så ock emellan sådant hemman, å ena sidan och oskistad by, å den andra, äfvensom oskiftade byar emellan, tage hvardera hälften af den stängsel som upprättas skall, utan afseende på hemmantal eller beskaffenhet. För stängselskyldighetens fördelande inom by eller hemman bör grund. n blifva den, hvarom jordegarne kunna allmänt åsämjas. Kan något sådant åsämjande icke ske, verkställes delningen efter samma grund som egorna blifvit skiftade, på det sätt att roten af hvarje lottegares till qvadratalnen reducerade egobelopp å uppskattad jord bestämmer hägnadsskyldigheten. Stängseldelning som efter afslutadt laga skifte blifvit verkställd, skall dock förblifva orubbad i 10 år, räknade från och med det, då denna författning utfärdas, så vida stängsellagets fleste delegare, då de tillika in nehafva mer än halfva förmedlade hemmantalet, sig med den åtnöja I 5:o. Hvad i detta förslag finnes föreskrifvet för enstaka hemman, gäller äfven för sådant hemman eller hemmansdel. som legat i by, hvilken undergått enskifte, laga skifte eller, genom laga kraftvunnet utslag, enligt 12 cap. 12 8 af 1827 års Konel. Skiftesstadga, förklarats ej kunna i förmånligare skifte läggas. 60 Stangsel, ehvad den uppföres af sten eller träd, består af vall eller planterad häck, eller annorledes inrättad är, skall vara så beskaffad att den utestänger de större hemdjuren, nemligen hästar och boskap. Ingen må ålärgas att hålla stängsel så hög, tät eller fast, att den fredar för de smärre husdjuren, så som får, svin och fjäderfä, för så vidt ej sådant ofverenskommet är, på sätt 3 F I mom. medgisver. 7:o Der stängsel skall ega rum, vare det den stängselskyldizes ålivgande att sednast den 15 Maj (den I Maj på Öland) årligen hafva försatt densamma, äfvensom grindar och led, i laga skick. Om han det underläter och granne med syn af tvenne ojäfvige män sådant styrker, skall han kännas skyldig ersätta kostnaden för det eller de vallhjon. som erfordras att hålla vakt å det eller de bristsalliga ställena, allt ifrån det han härom bevisligen tillsagd blifvit och iutilldess han sin stängsel bättrat. Skulle d n stängselskyldige ej inom fjorton dagar efter tillsägelse hafva stängseln iståndsatt, vare grannen berättigad att på hans bekostnad sådant verkställa låta, om han så vill. 8:o. Den, hvars kreatur olofligen inkommer på annans egor, bör icke blott ersätta den skada det gör, utan ock vara skyldig erlägga ett visst vite, ehvad skada skett eller ej.