Landsorten. MOTALA. Uuader de tvenne ransakningar om stölden vid Motala verastad. som förevarit vid Aska häradsrätt, bar blifvit uppdagadt, att, under en kort tid nyss före sistl. Jul, från verkstaden stulits närmare 30 lisp. metall och koppar, det mesta bestående af till ångmachiner färdigarbetade större pjeser, i värde vid domstolen upptaget till 20 rdr bko pr lisp., men skall en del af metallarbetet kosta verkstaden 2å 3-dubbelt. — En arbetare vid verkstaden, Beckström, har ensam åtagit sig att hafva föröfvat stölden, och uppgifver sig föryttrat det stulna till gördelmakare-enkan Törnell och kopparslagaren Svensson i Motala köping, samt till gördelmakaren Hellman i Wadstena, hvilka alla tagit på sig tjufhandeln, dock med reservationer af okunnighet om åtkomsten; men som handeln skett under sådana förhållanden, att godsets orätta åtkomst bordt gissas, så är det fara att köparne ej kunna undgå att äfven stå tjufsratt, derom rättens beslut lärer vara att förvänta den 9 dennes. Uader ransakningen bar äfven förekommit att handel i förening med tjufnad från verkstaden flera år sortgått. Att Beckström, såsom unga pojken, nyligen kommen i verkstadens tjenst och förut, enligt företedde betyg, i afseende på sin vandel, icke det ringaste komprometterad, på ensam hand vågat ett så djerft tilltag, som att först stjäla pjeserna och sedermera öppet, genom den ständigt med vakt försedda utgångsporten, dem transportera, börer till det otroliga, utan kan säkerligen antagas att någon eiler nägra, med mera vana i yrket och kännedom af medlen och dess bedrifvande, i bruttet varit delaktige, och kan till denna förmodan så mycket större anledning hämtas af Beckströms på allt, och deribland på nödige klädespersedlar, utblottade tillstånd, hvilket ej bordt vara fallet, om han ensam dragit nytta af försålda tjufgodset. Att Beckström förtiger sanna förbållandet härutinnan, har väl afs. på någon framdeles förväntande bjelp, men kan han deruti storligen missrakna sig. — Många åtal rörande olosligt tillgrepp fråa nämnde verkstad hafva tid efter annan varit vid häradsrätten anhängiga, men bafva åtalen mest fått förfalla, enär ingen målsegare velat öppet framstå; och hade ej den redbare, förtjenstfulle och i allo aktningsvärde disponenten på stället sjelf kommit detta tillgrepp på spären, bade möjligen med åtalet om detta senare gått på samma sätt. En gjutare Kjellgren och en f. d. bonde L. Gustaf Larsson från Ersvasteby voro äfven tilltalade i målet, men förekom emot dem ingen synnerlig bevisning. i — Eä—äc