Lkonomiskt. Parafsin. Detta nya lysningsämne, som numera börjar alt i stort tillverkas i England, torde snart blifva en stark medtäflare till gaslysningen, camphinen och stearinljusen. Detta ämne upptäcktes redan 1830 af d:r Reichenbach under hans försök att genom destillation analysera trädtjära. Sedan den lättare och mera flygtiga brandoljan öfverdestillerat, fick han qvar i retorten en tjockflytande massa inblandad med krystalliniska fjäll. Till denna massa satte han småningom alkohol ända till 8 gånger massans volum; härigenom afskilde sig de krystalliniska fjällen, hvilka han uppsamlade på ett filtrum och ytterligare renade med sjudande alkohol, ur hvilken, vid afsvalning, han erhöll paraffin som en snöhvit, fint pulverformig fällning. I större stycken liknar den alabaster, är genomskinlig, utan lukt och smak samt förbrinner med klart ljus utan rök. Namnet Paraffin (parum afsinis) erhöll detta ämne för dess ringa frändskap till andra kroppar; de kraftigaste syror och starkaste baser öfva nästan ingen verkan derpå. Enligt flera vetenskapsmäns nyare noggranna undersökningar har man kommit till det resultat, ätt parassin är en väsendtiig produkt af vid högre temparatur åstadkommen förkolning af växtoch djurämnen. Den finnes således icke blott i tjära, utan äfven i sot, stenolja, stenkolstjära. brunkol o. s. v. En ny utvecklingspunkt tog parafsinens historia upptäckten att den i stor mängd kunde erbållas genom torr destillation af torf. I England och Irland uppstodo nu talrika fabriker för beredningen af detta ämne; ty der är mycket rik tillgång på torf och denna har här nästan intet värde. — Ren paraffin kan genast användas till tormljus. Eulings. Lussac d. y:s och v. Kobells analyser hafva ådagalagt att parassinen är lika sammansatt med lysgas. Vi hafva således bär på ett oförmodadt sätt fått löst problemet att få denna gas i fast form och behöfva härefter icke de besvärliga anstalterne mellan rörläggningar o. s. v. Som jemförelser mellan detta lysmateriel och andra brukliga, må anföras följande: Ett tt. parassinljus med 5 st. på 474 kosta i Hamburg 2 rdr sv. rgs; stearinljusen 1 rdr 12 sk. Parafsinljusens lyskraft förhaller sig likväl som l,, till 1, a. v. s. att de förra lysa med något mer än 1; gång så intensivt sken: stearinljus brinna dessutom 3 fortare, så att paraffinljus äro i det hela billigare än stearinljus. — ÄÅsven här i Sverige skulle det löna sig att anlägga paraffinljusfabriker, helst i de orter der stora torfmossar ligga till alldeles ingen nytta i skogstrakterna i mellersta och norra Sverige. SKR RER SERNER SNES ER SRA SSR SRS VENEREA SAN 8