Styckegods. Tapetmakarems ländstol. Uti Paris hade under många år bott en åttioårig gubbe i ett hus, som förut hade varit hans egendom, men vid hvars försäljning han hade åt sig förbehå lit ett uselt takrum till fritt begagnande. Fastän han förut hade varit Tapetmakare och det följaktligen skulle hafva varit lätt för honom att vinna plats uti den berömda inrättning, som en förutvarande tapetmakare stiftat i St. Mande, under den helige Michaels beskyd och uteslutande bestämd för gubbar af denna profession: så förmådde dock inga böner honom att flytta från sitt takrum, från hvars fönster han hade utsigt till gårdsplatsen uti de döfstummas institut. Ingen besökte honom utom tvenne yrkesbröder, som redan hunnit temlisen till åren och som med honom delade en ringa pension, sastän de sjelfve icke voro välsignade med lyckans goda. Mina barn! sade han understundom till dem, ,ni kunnen vara öfvertygade, att Gud skall vedergälla eder det goda, som ni bevisen mig. Eder har jag att tacka för det jag ännu bor under detta tak, hvarifrån jag kan se det af min förut varande byskyddare, Abbe Lkpse, grundlagda hus. Jag skall snart dö, och jag efterlemnar då at eder ganska litet; men jag ber eder på det enträgnaste, att ni då icke säljen denna gamla ländstol, uti hvilken ni nu sen mig sitta och som jag högst sällan lemnat under de sista 50 åren. Denna ländstol är för mig en gammal vän, som jag har att tacka för att mitt lif blef räddadt den 11 Augusti 1792. Jag hade då den äran att arbeta för konungens tapetmakare, och jag hade just slutat några förändringar vid gardinerna uti drottning Marie Antoinettes kabinett, då Marseillarne och anförarne för Faubourg St. Antoine började den blodiga och hårdnackade striden med Schweitzarne. Slottet blef intaget, och