aktionering af justitie ombudsmannen, officielt blifvi till hälsten gilladt af kansleren, efter att, som man vet enskildt ba blifvit klandradt af dennes sekreterare Sålunda tillät sig junkerpartiet på Riddarhuset at med enkel majoritet beröfva hr R. sin riksdagsman harätt. Polismästaren i Stockholm behagade läggbeslag på de tryckformar, som voro hr Ris enskilda egen. dom, och ehuru den olagliga åtgärden snart upphäf. des, ådrog den polischefen intet annat straff än at han få månader derefter erhöll Nordstjernan! ÅÄtskilliga gåoger har man fängslat hr R., midt i vintern nedforslat honom öfver 60 mil med fångskjuts, lik er sakfälld förbrytare, och låtit engång gripa honom Köpenhamn, der han lär ämnat rådfråga läkare, och det 9 dagar innan han borde inställa sig i Lund. Genom dylikt beteende kan ej nekas att vederb. lemnat stoff ät misstankan, den vi dock ogerna vilja gö ra till vår, att genom ett systematiskt undergräfvande af den misshaglige skribentens helsa, söka blifva honom qvitt. Sista länken i denna ej utan sammanhållning hopsmidda kedja utgöres af juryns i Lund fällande af österrikiska högmålsartikeln. Då man vet att brottet bestod i uttrycket blodsfurstar, begagnadt om österrikiska busets medlemmar, med anl. af deras framfart i Ungern, kan man svårligen inse att en opartisk jury skulle fällt för en dylik bagatell. Men sista länken i kedjan borde ju likna de förra! Det är högst beklagligt att kunna framdraga så många exempel på en sådan sak: en persons hardt nära fågelfrihet, som icke är förvunnen till lagbrott. På sådant sätt kan man ej undra om lagen äfven i allmänna opinionen nedsjönke till en blott och bar skylt för de maktegandes godtycke, liksom juryinstitutionen, i dess närv. organisation, till en täckmantel för enskilda hämndkänslor. Man skulle tro att pressen, hela den liberala, ickebesoldade pressen, det spaltdigra Aftonbladet i främsta rummet, borde ha rest sig med en enda röst mot dessa upprepade kränkningar af enskild rätt och allmän lag. Det har dock icke inträffat och häri lyser en glömska eller något ännu värre, som om det opåtalt får fortfara måste gifva anledning till de mest vådliga konseqvenser. Frågan är den huruvida en svensk skriftställare har rätt att åtnjuta lagligt behandlingssätt, samt hvilka garantier han eger att ej blotiställas för ett motsatt förfarande. Oss synes att hvarje personlig småsinthet, hvarje enskild känsla, af en press, som anser sig ega värdighet och takt, bör nedtystas när det gäller en principfråga af så allmän och omfattande beskaffenhet. Vi taga oss friheten rekommendera detta till våra ärade kollegers uppmärksamhet, blott tilläggande att vi med ofvananförda ej åsyftat att fälla något omdöme om mag. Rosenschölds åsigter eller det sätt hvarpå de förfäktas, utan endast att påpeka det för en nation ovärdiga, att sätta någon, eho det vara månde, utom lagens skydd 4 Post-Tidn. med gårdagens snällpost meddelar följande regeringsbeslut: Fabriksidkaren J. A. Colliander har för ändamålsenligt bedrifvande af sitt å egendomen UInderås vid Götheborg, i större skala och efter förbättrade methoder anlagda lädergarfveri, den 22 sistl. Januari fått sig beviljadt ett förlagslån af manufakturdiskontfonden till belopp af 25,000 rdr bko, att, i mån af för handen varande och under året inflytande tillgångar, å förlagslåneanslaget under vanliga vilkor utgå.