Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 februari 1855, sida 2

: Sr-—-—— LV ena veckan efter den andra de långa ljusa Sommardagarne, tills den skörd som kriget sparat, var mognad och inbergad. Flera gånger gick solen upp och ned öfver den af menniskor hvimlande staden, och mången månljus natt bredde sig sredligt öfver slatterna vid Waterloo, men hela denna tid var som en ren sida i löjtnant Richard Doubledicks lifsbok. Glada trupper marscherade in i Bruxelles och marscherade ut igen; bröder och fäder, systrar och mödrar och hustrur trängde sig dit om hvarandra, samt drogo bort igen; mången gång vexlade skuggorna på de stora byggnaderna och tändes de många ljusen i altonskymningen, mången fot vankade hit och dit på gatorna, många sömnens timmar och kalla nätter följde på hvarandra, men känslolöst för allt låg på en kudde ett marmorblekt ansigte, som om det varit ansigtet af en staty, hvilande på löjtnant Richard Doubledicks graf.