Någon uppgift å den qvantitet spanmål som tillförts äro vi icke i tillfälle meddela, då nödiga kontroller saknas, men af de upplysningar vi förskaffat oss från Trollhättan, finna vi, att 207,658 tunnor år 1854 passerat Trollhätte slussar med destination till Götheborg, och har detta qvantum utgjorts af: 7,176 t:r Hvete 51,561 Råg. 3,933 Ärter. 1,820 Korn. 4,421 Blandsäd samt 132.618 Hafre. Då vi nu lemnat en resumt af spanmålsexporten härifrån år 1854, taga vi oss i sammanhang härmed friheten återkalla i minnet på våra läsare den under sistl. år i en landsortstidning införda träffande anmärkningen rörande vårt lands spanmålshandel, att sålänge herrar landtmän sörhemliga sina spanmålstillgångar och spekulera på alltjemt stigande priser kan i Sverige omöjligen en jemn och väl ordnad spanmelshandel uppstå. Den förlust som häraf uppkommer drabbar dem sjelfva nästan utan undantag, och ett bevis härpå lemnar förhållandet sistl. år. Under Januari månad 1853 hade det nemligen varit lätt för importörerne att till 24 Rdr Rgs per tunna placera all den Råg, som sistl. vår och sommar exporterades, och kvilka skeppningar, till en del företagne för landtmäns eller upphandlares i provinsernas räkning, i vissa fall endast realiserade c:a Rdr 15 Rgs per tunna i nettoprovenu; men då voro landtmännens förråder icke kända och i ovisshet härom kunde exportörerna icke uppträda såsom mellanhandlande. Vilja landtmännen emedlertid spekulera på sina produkter, så råda vi dem, hvilka icke kunna begagna en gynsam konjunktur för hela sin produktion, att sälja 3:del om hösten, J:del om vintren, då transporten är lättast, samt resten på öppet vatten eller under sommaren, då de anse tiden vara lämpligast, för att dymedelst för hela sin produktion förskaffa sig ett medelpris. Sedan det nu visat sig, att vi, med en i nästan hela Sverige erkänd ringa skörd år 1853, ej allenast icke behöft importera spanmål, hvilket då så allmänt befarades, utan tvärt om exporterat mera spanmål än under något af de föregående sex åren, torde det ej längre kunna betviflas, att vi i vesäntligt mån böra illskrisva detta lyckliga förhållande den inskränkning bränvinsbränningstiden, som sistl. vinter egde rum, nemligen från 6 till 2 månader; och kunna vi nu med så mycket större tillförsigt, då tiden sistl. höst blef ytterligare inskränkt till blott 14 dagar, och 1854 ärs skörd, särdeles hvad vintersäd beträffar, till såväl qvanlitet som qvalitet vida öfverträslar 1853 års skörd, år 1855 emotse en ökad export, samt för framtiden en ganska betydlig handel med spanmal på vär plats. Kommer först jernvägen till hjertat af landet i ordning, så är en stor framtid för Götheborg att beräkna Spanmålshandeln, förutsatt, att man kan påräkna stabilitet i lagstismingsåtgärder och tillämpning af trihandelssystemet äfven i denna rigtning. Bristande ämpliga magariner, med thy åtföljande ändamålsenlig värd och belaningsrätt, gör spanmålshandeln visserli