Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 januari 1855, sida 1

Bröderna. Af förf. till Stael von Holstein, m. sl. (Forts, fr. N:o 23.) På denna tid voro ännu naturvetenskaperna otillgängliga mysterier för den allmänna bildningen. Naturen var ett stort tillslutet tempel, hvari mängden föreställde sig hemlighetsfulla väsenden verka med regellösa och godtyckliga krafter. Presterna i detta tempel, de lärde, hade derför i allmänna begreppet en helt annan ståndpunkt än nu. Man kände icke gränsen för det menskliga ögats blickar in i det tillkommandes hemlighet. Som öfvertron är stark i samma mån vetandet är svagt var det för dem en ringa konst att sasta begreppen om det underbara vid sin förmåga; och som begäret att utspana det tillkommandes hemligheter i alla tider åtföljt den menskliga kortsyntheten, var det dem i synnerhet lätt att derigenom locka enfalden och okunnigheten. Så hafva stjerntydare, siare och spåmän i alla tider varit märkvärdiga män och eftersökta, till och med af personer, hvilka i många andra asseenden varit både upplysta och skarpsynta. Sebastian tviflade alltså ej att det ju skulle kunna lyckas honom att draga sjelfva den kloka och snillrika drottning Kristina bakom ljuset, och öfver henne tillvalla sig en mak! som skulle få herrskarhand öfver hvarje annat slags favoritskap. Han föregaf alltså, då drottningen, efter det han med låtsad profetisk inspiration upptäckt Messenii plan, frågade huru ban lärt känna den, att han läst hemligheten derom i lågorna af den eld. hvari han pröfvade metallernes halt. Han talade derpå om eldens gudomliga ursprung. om de gamlas vetenskap, att ur lägorna från offeraltarena förutsäga framtidens öden och natur krasternas underbara verkan, m. m. med en så sansad och öfvertygande vältalighet, att drottningen åtminstone icke kunde fatta den tanken att det var svarmeriets yra som hos honom verkade någon villsarelse. Kristina var emellertid allt för stolt. af sin egen skarpsinnighet för att osverlemna sig åt tron på! öfversinnliga saker eller genast fastna på den utlaggda kroken; men då Sebastian sade sig med sitt lil vilja svara för sannin