Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 januari 1855, sida 1

verldshändelserna, sår sina a nspråk erkända att senare vilja bestamma deras söljder. Fordelarne af kriget tillkomma blott de krigförande, och fördelen af det nuvarande kriget, en fördel af väsentlig moralisk natur, skall vara rättigheten att i Europas intresse deltaga i sredens reglering. Preussen har ännu ingenting gjort för denna rättighet. Det har proklamerat sin neutralitet. Detta gör Preussen ära. Men på hvilken sida står det i sjelfva verket? Om fientligheterna fortfara, skall det gå med I eller emot de alierade makterna? Det vet man ännu icke. . Eller måhända Preussen vill invända, att Frankrike hyser förtroende till Österrike? Denna stats uppträdande är dock alldeles olika. Genom en rörelse, hvilken det förklarar för rent strategisk, utrymmer Ryssland Donaufurstendömena. Genast förklarar sig Preussen för tillfredsstäldt, under det Österrike, dagen efter att detta utrymmande blifvit det notificeradt, med England och Frankrike utvexlade noterna af d. 8 Augusti. Den 28 November förkunnar furst Gortschakoff sitt hofs antagande af de 4 punkterna; Preussen lyckönskar sig att hafva nätt målet för sina stråfvanden, under det Österrike den 2 Dec. undertecknar allianstraktaten med vestmakterna. Den 7 Januari ger Ryssland tillkänna att det antagit tolkningen af de 4 punkterna; Preussen anser framgången af sin politik för fullständig, tillbakavisar Österrikes på Aprilfördraget grundade begäran och vägrar att lemna sin kontigent, under det Österrike skyndar sig alt sjelsmant erkänna, att det i 5:te artikeln uti fördraget af den 2 Dec. förutsedda fall inträdt, att fredens återställande icke är betryggadt och erbjuder sig att kombinera sina militäriska operationsplaner med de allierade makterna. Ville man måhända påstå, att Österrike i den genom fördraget af den 2 Dec. grundade allians finner fördelar som Preussen icke skulle halva? Hvilka äro de? Af Preussen har gjorts ett slikt påstående och det innesluter säkerligen icke ett bifall till fördraget; men om man nu föreslår ett specifikt preussiskt fördrag jemte det österrikiska, så skulle man dock äfven förklara hvad ett sådant förslag egentligen betyder. Var det föremålet för herr Usedoms mission till London? Denna mission kläddes med så stor sorgfällighet i förtroliga former, att hemligheten ännu icke kommit till partserkabinettets kännedom. Men ju mera man be mödade sig att hålla den hemlig, desto mera måste man söka att afslöja den. Hvad man emellertid kunnat erfara om den är att Preussen gjorde de största ansträngningar lör att hindra de allierade ifrån att rikta kriget emot sin fiendes sårbara punkt och för att stånga deras trupper vägen genom Tyskland. Och hvad bjöd Preussen derför? Jo, att upp: stalla en armekorps på polska gränsen. Det vill säga att Preussen skulle med ena handen afleda de allierades svärd och med den andra betäcka Ryssland med en sköld. Skulle man icke nästan tro, att hr Usedom förde med sig olika fördrag och af ett misstag framlade det i London, som var bestämdt för St. Petersburg? Franska regeringen, man kan vara öfvertygad derom, hyser ej den assigten att för