Laåamdet ar em IUTIKOIIIIE SlAÅLI, 8flonsKurZeet af strömmar med vidsträckta träsktrakter. Flodernas bräddar äro i allmänhet låga, men när de höja sig några fot öfver vattenytan, beskuggas de af majestätiska träd, hvilkas grenar äro genomväfda och förenade af praktfulle parasiter och krypvexter. Marken är fruktbar och frambringar med litet arbete i öfverflöd lilvets nödvändiga behof. Kort före den regniga årstiden bearbetas den till odling bestämda jorden med en liten, kort hacka, det enda åkerbruksredskap jag sett Bayeye nyttja. Efter det första starka regnet så de korn af två slag, det ena, det vanliga Kafferkornet, likt det Egyptiska durra och en annan sort, snarlik kanarifrö, mera södande än det förra och som gifver, väl malet, ett förträffligt mjöl. Dessutom vexa tobak, kalabasser, vattenmeloner, pumpor, bönor, små ärter, äfvensom åtskilliga slag jordfrukter. Af träd träffas i ymnighet den stora, vidtgrenade, Sycomoren, Palmen, det jättelika Baobab, Dadelpalmen och Moschoma, hvilka icke allenast gifva hehag åt landskapet, utan äfven bereda invånarne en god del af deras uppehälle. Moschoma, som vexer vid slodernas bräddar eller nära derintill, är ett utomordentligt skönt träd, med tät, mörkgrön löfning. I anseende till stammens rakhet och den stora höjden innan grenarna vidtaga, samlas frukten genom nedskakande. Denna, som till storlek och form liknar fikon, lägges i solen, och när den blifvit tillräckligt torr, stötes den till pulver i ett slags trädmortel och är sedan färdig att använda, endast den biandas med något vatten. Den liknar då till utseendet honung och har en ganska angenäm både lukt och smak, men måste med försigtighet njutas af den dervid ovane, emedan den lätt bringar magen i oordning. At sjelfva trädet byggas kanoer och försardigas allehanda husgeråd. Jordens odling, skördens och sädens malning tillkommer uteslutande qvinnorne. Männerne göra ingenting, men visa stor ihärdighet i jagt och fiske. De flesta floderna öfverlloda af flodhästar Hippopotami), vid hvilkas sångande infödingarne ådagalagga mycken skicklighet. Flodhästen fångas med ett slags spjut, eller snarare harpun, bestående af ett kort jern, med starka hullingar, sastadt vid ett tradskaft af 10—12 fots längd och 3—5 tums tjocklek. Detta vapen kan, emedan det är förtungt, sällan kastas, utan jägarne smyga sig på djuret och instöta i dess kropp jernet, hvilket så snart det genomträngt huden, lossnar ur spåret på skaftet, hvarigenom dess afbrytande förekommes, men qvarhålles likväl vid detsamma genom några starka tåg. Ett sådant af stor styrka och längd är dessutom såstadt vid nedra ändan af skaftet och försedt med en trädkloss eller boj, som, i händelse jagarne ej lyckas att genast fåsta tåget vid något fast föremål på stranden, angifver stället, der djuret befinner sig. Detta sätt att döda flodhästen är att föredraga framför skjutning och misslyckas sällan, emedan så snart jernet trängt genom hu den, hindrar dennes tjocklek och fasthet detsammas utryckande. Att i båt jaga slodhästen är ett lifvande nöje, men alltid underkastadt mer eller mindre fara. Då jag gick uppför Tioughe, såg jag dessa djur sällan och var färdig att förlöjliga Bayeyes fruktan för desamme, men på återvägen mötte jag dem ofta och undslapp med möda deras anfall, samt fann, att inlödingarne hade skäl att frukta en strid med denna ganska fruktansvärda fiende. En afton, ungefär en timma före solnedgången, sände jag en båt med några män i förväg för att uppsöka ett tjenligt hviloställe för natten och att samla bränsle. De voro knappt ur sigte, när en ofantlig flodhäst med unge hastigt rusade fram ur vassen, hvarest den hållit sig gömd, dök under vår I flotta (denna bestod endast af vass, som helt enkelt uppstaplades, men i anseende till sin stora spänstighet gjorde samma tjenst som om den varit sammansogad af trad, och vid slodhästjagt hade företrade framför en af senare slaget, emedan den ej kunde stjelpas eller annars skadas) och straxt derefter visade sig i vattenytan. Jag sköt genast, men oaktadt den blef svårt sårad, kom den dock undan. Då vi några minuter derefter kommo till en krökning af floden, träffade vi båten, som hade blifvit skickad förut, med kölen i vädret, och förnummo till vår stora förvåning, att den sårade flodhästen hade, under det han gick utför floden, fått se baten, anfallit och med en enda stöt af hufvudet omstjelpt den. Männen räddade sig genom simmande, men alla saker i båten voro förlorade eller skadade af vattnet. Lyckligtvis hade jag på infödingarnes råd, innan båten afgick, uttagit och till flottan öfverflyttat det dyrbaraste såsom böcker, instrumenter o. d. Ett par dagar derefter råkade vi ett parti slodhastjagare, som halt ett liknande Pp 1 1. 4 ss 4 —