männa trafiken, hvilken bolaget likväl ej kan frånkänna sig skyldigheten, för statens stora bidrag till kanalens omläggning, att afse och vårda, eller för bolagets egen fördel. e—a—a— A Ä——ä4f—l — Den 23 Januari. Uti Svensk Försattningssamling läses följande kongl. förordning: Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse angående inskränkning uti Nederlagsråtten för vissa slag af våfnader och beklådnadspersedlar, då införsel af dessa artiklar i allmänhet blifva tillåten, gifven Stockholms slott den 4 Dec. 1854. Vi OSCAR, med Guds Nåde, Sveriges, Norriges, Göthes och Wendes Konung, göre veterligt: att sedan Vi vid utfärdandet under denna dag af ny Tulltaxa förklarat, det nuvarande förbud emot införsel, dels af åtskilliga slag af väfnader, dels ock af vissa slags bekladnadspersedlar, skall med 1855 års slut. upphöra, så hafve Vi i sammanhang härmed, velat i Nåder förordna, att den i Vår Nådiga Förordning den 15 Maj 1843 medgifna Nederlagsrätt icke för andra slag af väfnader, än segelduk och tältduk, och ej eller för ofvannämnde slags beklädnadspersedlar, får tillgodonjutas i vidsträcktare mån, än att dessa artiklar må till återutförsel på Nederlag uppläggas uti de i 4 S af nyssåberopade Nådiga Förordning uppräknade städer. Det alle, som vederbör, hafve sig hörsamligen att esterrätta. Till yttermera visso hafve Vi detta med Egen hand underskrifvit och med Vårt Kongl. Sigill bekräfta låtit. Stockholms Slott den 4 December 1854. OSCAR. (L. 8.) C. O. Palmsljerna. För att rätt förstå karakteren af denna Kongl. Förordning, bör man erinra sig, att af Väfnader voro före den sistförflutna riksdagen till införsel mot högre eller lägre tull tillåtna: Helsiden: Felb och peluche, flor, gaze, tyll alla slag, guldoch silfvertyg. sammet, shawlar, shawletter och andra dukar af gaze eller annan gles väfnad, af s. k. Bourre de Soie, samt genom tryckning eller pressning faconerade äfvensom genom sagonering till förkläden utmärkte tyger (härtill dock ej hänförlige de shawlar, shawletter och dukar, som endast med en tryckt blomma i hvardera hörnet äro sörsedde, ej heller längshawlar, hvarå endast vid sidorna befinnas tryckta ränder.) Halfsiden: Felb och peluche, shawlar, shawletter och andra dukar å 10 rdr och deröfver; Bomulls-: Corderoy, jean, manchester, parkum, sammet och satin, selb och peluche, siltar, gaze, tyll, etc. Bomullsmed blandning till större eller mindre del af lin eller hampa: bolstervar, damast och dräll; Jlle: Casimir, dossel, fris, srisad och kalmuch, filtar och mattor, pressduk, siktduk, sha wlar, shawletter och andra dukar a 6 rdr 32 sk. och deröfver; Linneoch Hamp:: blaggarn, buldan och kansas, bolstervar, kammarduk, batist och slor, damast och linon, mattvafnad, segelduk och tältduk etc. Nu heter: det ofvanförda kongl. Förordningen, att den i 1843 års förordning medgifna nederlagsrätt icke ,får andra slag af råfnader än segelduk och tåltduk får tillgodonjutas i vidsträcktare mån än att dessa artiklar må till återutförsel på nederlag uppläggas. Följden häraf blir att alla de ofvan uppräknade artiklar, hvilka såsom långt för detta till införsel lofgifna, åtnjutit full nederlagsrätt, nu beråfvas denna rått och måste, derest de på något ställe blifvit upplagda, åter exporteras innan de få i landet införas och förtullas. Hafva således köpmän på en eller annan ort, innan den kongliga förordningen utkom, och naturligtvis utan aning om en så vidunderlig föreskrift, intagit och på nederlag upplagt några af de uppräknade artiklarne, hvilka de, under gamla förhållanden, kunnat när som helst fortulla, så måste de nu först åter exportera dem och derefter åter importera dem, innan de få anmäla dem till förtullning. Det orimliga i detta stadgande faller hvarje affärsman i ögonen, likasom det utgör ännu ett vittnesbörd om följderna af att utfärda förordningar utan att sjelf äga sakkännedom i det ämne, hvarom man stadgar, och utan att rådföra sig med personer, som äga en sådan kännedom. Hr Friherre Palmstjerna har härigenom assisvit annu ett bevis på sin förmåga såsom lagstistare, i det han lyckats åstadkomma en författning, som är dels orimlig i hvad som kan begripas, dels så oredig och svårfattIi1