Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 januari 1855, sida 1

Uti den fransyska tidningen La Presse för den 8 dennes, läses en uppsats, hvilken torde så mycket heldre vara af intresse för svenska läsare, som den synes ej vara främmande för franska regeringens afsigter i frågan. Uppsatsen är följande: Svenskt Jern, Då för ett år sedan franska regeringen utgaf en förordning om nedsättning i tullen för utländskt jern, uppstod en allmän jemmer bland jernverksegarnes organer, såväl i Paris som i departementerna. Vi skola — påstodo protektionisterna — snart blifva öfversvämmade af svenskt jern och engelska produkter. Man har emellertid sett att denna nedsättning icke förorsakat några betydliga importer från England, emedan jernvägs-kompagnierna lika litet utifrån som i Frankrike ännu kunnat förskaffa sig leverans af de rails de behösva för att påskynda öppnandet af sina banor. En Svensk har haft godheten meddela oss några intressanta uppgifter om produktionen i Sverige. Dessa uppgifter äro grundade på officiella handlingar, och man finner af desamma, att man ej har mycket att befara utaf verkan af import från Sverge. Sverge egde år 1845, enligt regeringens officiella uppgifter, 1,365 stångjernshamrar hvilka årligen producerade 640,000 skepp., eller 85.333 tons jern af all. slag. Då landet helt och hället saknar stenkolsgrulvor, kan produktionen, till följe af bristen på detta bränmaterial, ingalunda öfverstiga 100,000 tons årligen. Man är nödsakad begagna sig af ved, och det är Just denna omständighet, som gifver det svenska jernet dess öfverlägsenhet. Men de nedhuggna skogarnes värde ökas med hvarje år, och egarne söredraga oftast att afyttra sina skogar i bjelkar och plankor framför att förvandla dem till ved; hvaraf följer att jerntillverkningen alltjemt minskas. Till stort mehn för sin stålfabrikation, hade Frankrike hittills varit spärradt för Sverges produkter. Se här nemligen huru Sverge under de sednaste åren fördelat sin jerntillverkning: Förbrukningen inom landet utgör 4,000 tons. England använder . . .. . 35,000 d:o. Förenta Staterna . . . . . 25,000 d:o. Portugee.. 55,000 d:o. Tysklai. 6,000 å:o. Finland, Norge, Danmark, Brasilien, Frankrike och Afrika . .. 85,000 d:o. Under de tvenne sednaste åren har behofsm sas O ORTER