Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 januari 1855, sida 3

Å 1I1 OPERATORER FNLIUBS11111 nu11 GU61v911 (PUL ULUII IHNUuUIVIiG fördel för endast ett större eller mindre antal menniskor, och denna fördel blifver likväl alltid för dyrköpt, ty dess tillvaro och beskaffenhet är helt och hållet beroende af den skada som tillfogas en eller flere andra, Menniskokårlek, Vetenskap och Konst deremot afse att blifva och kunna blifva välgörande för hela menskligheten. Den materiela befästningen kan icke eller uppkomma af eller bestå för sig sjelf. — Menniskokårlek, Vetenskap och Konst deremot äro de enda oberoende sjelfherrskare, hvilka äga giltiga anspråk på att mottaga trooch huldhets-ed utaf Jordens alla Folk. Forntid, Nutid och Framtid hafva också vittnat, vittna och skola vittna, att det ljus Menniskokårlek, Vetenskap och Konst upptända är den rätta, alldrig vilseförande, ledstjernan till uppförandet af ointaglige fästen. Efter erindring om och betragtande af någre sådane, äfven å Göteborgs himmel tindrande, stjernor skall man finna, att Göteborg, fastän dess murar grusats, likvål är en befästad stad. Direktören vid Ostindiska Compagniet Nieolas Sahlgremn föddes i Götheborg den 18 Mars 1701. Föräldrarne voro rådmannen Nils Pehrsson och Sara Herveg. — Vid 16 års ålder begaf sig Sahlgren till Holland, der han 1717 träffade landsmannen Jonas Alström, som skaffade honom tillträde på hrr Tietzens och Schröders stora handelskontor i Amsterdam. — Efter 6 års vistande i Holland samt fleråriga resor i Sverige, Tyskland, England och Frankrike nedsatte sig Sahlgren, 1729 i Götheborg, såsom handlande. — Hans första förslag var inrättandet af ett Westindiskt Handels Compagnie. — Planen var gifven af Jonas Alströmer och Sahlgren blef Direktör. Bolaget utrustade ett skepp till en af de Caraibiske öarne, hvilken expedition hade all framgång, i följd hvaraf till Regegeringen inlemnades förslag om anläggande af en Colonie; men då Regeringen icke tillgjorde något dervid, upplöstes bolaget. Sahlgren fästade då sin blick på Ostindien. — Oaktadt mycket skrik emot ett förslag att steka folk under Ostindiens sol, blef 1731 octroy på 15 år gifven åt ett Ostindiskt Handels. Compagnie i Sverige. Sahlgren, som 1733 blef Directör äfven vid detta Compagni, blef rik, men var och förblef en fiende till köp: manna lyr. — ,Ni skrämmer krediten in i de rikas penninskistor, då ni går höljd med guld och ädelstenark, sade Sahlgren till en prålande handelsman. Sablgren mottog ej någon titel; icke eller adelskap, hvilket den tiden ej sällan böds rika handlande; men 1750 fick han Kongl. Maj:ts tillstånd att besitta säterier, en rättighet som nu icke kan någon förvägras. Han var ledamot af Kongl. Vettenskaps-Akademien, Vetten skapsoch Vitterhets Sällskapet i Götheborg, Patriotiska sällskapet m. fl. Bland Sahlgrens många donationer, såsom till Götheborgs Arbetshus, Fattighus, Frimurare-Barnhus, m. fl. anmärkes: En tunna guld till inrättning af ett Barnhus; 25,000 Rdr till Götheborgs stad, använde till en anstalt som bär stistarens namn, nemligen Sahlgrenska Sjukhusetk; samt donationen till Vetenskaps-Academien, till premier åt sådane män, som Bergman, Thunberg, Ad. Afzelius, Ödman, Retzius, m. fl. — För Barnhusinrättningens räkning insatte Sahlgren dessutom i Rikets Ständers bank mot 4 procents ränta 300,000 daler kopparmynt, samt skänkte sin sätesgård Östad, som han inköpt för ett lika belopp och 100 dukater i vängåfva, för att derstädes underhålla och uppfostra fattiga barn, hvilka tillika borde undervisas i grunderne och utöfningen af åkerbruksvetenskapen. Sahlgren idkade lärdom, uppmuntrade konsterne, hedrade vetenskaperne, utvidgade handel och rörelse, odlade jorden och belönte dess idoge brukare, samt erkändes, i följd häraf, såsom en välsignelse för Götheborg och en prydnad för Sverige. Lika kär för de fattige, (hvilka, för att stå väl hos honom, doek måste vara slitige,) som för de lärde, afled Sahlgren den 10 Mars 1776. Landshöfding Anders von Beiser föddes i Gborg den 3 Nov. 1701. — Föräldrarne voro Kapteoven A. von Reiser och Elisabeth Silfvercreutz. Redan 1715 blef von Reiser volontair vid det Prinsen af Hessen Homburg då anförtrodda Svenska värfvade Lif Regemente till fots. — Bevistade blokadon af Vismar 1716, och utnämndes till Fändrik morgonen af den dag då Carl XII blef — — skjuten. — Ingick 1738 i Dansk tjenst, och blef 1752 Öfverst-Löjtnant och verkligt Etats-Raad; men flyttade 1766 åter till Sverige och erhöll då titel af Landshöfdinog. Genom Testamente d. 10 Nov. 1780 förordnade v. Reiser, att all afkastning af hans säterier Lerkesholm och Lerka i Norra Åsbo Härad af Christianstads Län skulle användas till underhåll for 20 fattiga, hederliga personer; — till uppbyggandet af ett skolhus på Ler: kesholms ägor, med fond till Skolmästares aflöning, böcker Åc.: — samt till uppbyggandet af ett arbetsbus. — Genom Testamente den 28 Mars 1782 anslogos ytterligare 3,833 Rdr 16 sk. till ökande af de förra donationerne. — Hvarje bonde på hans gods fick en vacker gåfva, och hvad som blef öfver af hans förmögenhet inrättades till ett Fideicommiss-capital, der af räntan skulle användas till Brudskänk, 33 Rdr 16 sk. till hvardera bland de hederliga jungfrur och 16 Rdr 32 sk. allt banko till hvardera af de hederliga bondpigor, som under året trädt i äktenskap; det öfriga till academiska stipendier. — Von Reiser dog d. 3 Aug. 1782. Biskop Georg Claes Sehröder föddes i Gborg d. 9 Aug. 1713. — Han besökte Universiteten i Lund, Upsala, Köpenbamn, Greifswald, Halle sök Göttingen. — Lector i Kalmar 1739. — öfver-HofPredikant 1148. — 1751 Kronprinsens Lärare i The ologi. — Pastor Primarius i Stholm. — Theologie Doctor 1752. — Arfprinsens Lärare i Christendomskunskapen 1753. — Superintendent i Carlstad 1770. — Förste Preses i Samfundet Pro Fide et Christianissimo 1771, — samt Biskop 1772. — Hans barn adlades med namnet Schröderheim, och han afled d. 12 Jan. 1773. Theologie Doctor och Professor Carl Mesterton föddes i Gborg är 1715. — Föräldrarne voro Ösverkommissarien Mesterton och en dotter till Borgmäsaren von Gerdes. — Mesterton blef Magister i Lund 1738; — vistades sedan 5 år vid Holländska och Tyska universiteter och blef 1746 Logices Metaphysices Professor i Åbo. — Theologie Doctor i Upsala 1752 och Theologie Professor 1767. — Mesterton, som var gift med Biskopens i Lund dotter, Catharina Papke, dog d. 29 Nov. 1773.