Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 januari 1855, sida 2

lakttagelser vid eldning af våra van. liga kakelugnar. (Insändt till Norrköpings-Tidningen.) Vid en tid då skogs-hushållningen ej allenast fästar utan äfven förtjenar allmän uppmärksamhet, då priset af skogseffekter allt mer och mer stegras och då en ganska betydlig del deraf uppgår i rök, så torde måhända nedanstående uppsatts äfven förtjena sin uppmärksamhet. Nämnde iakttagelser äro: 1:o. Veden skall vara väl torr; hvarken glöd eller värme. 2:0. Vedträden skola afsågas uti 2 eller 3 lika delar, allt efter famnyedens längd och kakelugnens storlek. 3:0. Efter afsågningen skall veden ej klyfvas fin, utan ju gröfre ju bättre. Fin ved lemnar fina glöd och således äfven fin värme. 4:0. Före insättningnn sorteras veden så, att qvistig och klumpig tages för sig; sammaledes den qvistfria och vackra, och användas sedermera lika bra till hvar sina särskildta eldningar. Härigenom sker afbränningen jemnare och bränder undvikas, så vidt möjligt är. 5:0. Vid sjelfva eldningen af den fristående kakelugnen observeras, att veden ställes något lutande inåt, med smal-ändan nedåt, hvarigenom veden fortare och jemnare förbrännes. 6:0. Sedan elden, som man säger, väl tagit sig, så tilldrages spjellet sakta, ända intilldess öfver luckorna minsta rök förmärkes. Denna tilldragning kan ock sedermera småningom förnyas, allt efter som veden hinner undanbrinna. Äfven bör under hela tiden kakelugnsdörrarne hållas stängda. Fördelen häraf är den, att vedbränder ej kunna utfalla på golfvet, att värmen redan under sjelfva förbränningen föres inåt rumm:t, att kakelugnen under eldningen till betydlig grad blir upphettad oeh att veden, ehuru förbränd, visar sig nästan i samma ställning som vid insättningen, hvaraf åter följden blir en af glödande kol öfverfylld och således äfven stark värme meddelande kakelugn. benna spjellskjutningsmethod kan dock ej, såsom vådlig, anförtros åt personer, kända för mindre uppmärksamhet vid tjenstealiggandens uppfyllande. 1:o. Älven blir härigenom den s. k. eldgaffeln nästan öfversl dig; ty uti en kakelugn, der förbränningen på förestående sätt rätt blifvit genomförd, behöfves den ganska litet — dess onyttiga och skadliga använ d ning medelst ett oupphörligt bultande på bränder och sönderknappande af eldkolen samt förnyade omvändningar af glöden har hittills endast skett på bekostnad af rummets uppvärmning. 8:0. Vid slutliga tillskjutningen af sjelfva spjellet må man icke sorsäras af den myckenhet biåa lågor, hvilka, genom denna eldningsmethod, rätt genomförd, alltid måste visa sig. Sedan syret, i förening med väte och kol, sulländat förbränningen, så, men icke förr, framträda dessa blåa lågor, hvilka icke ega något hvarken vidrigt för näsan eller skadligt för helsan: man kan således tryggt tillskjuta spjellet; men deremot är det de hvit-blåa lågorna, hvilka visa sig så länge förbränningen ännu ej är fullbordad, som medföra os, eller den ohelsosamma gasen, hvilken, inandad, är farlig för det djuriska lifvet, och, såsom ett narkotiskt gift, verkar domning, yrsel och slutligen döden Derföre må, så länge sådana hvitaktiga lågor ännu visa sig, spjellet icke tillskjutas. Utomdes plägar ock un nez delicat et bien s(conditionn6) härvid kunna göra tjenst såsom en ganska pålitlig lustprofvare, ty den varmluft, hvilken, straxt efter skjutningen öfver kakelugnsdörrarna kännes aldrig så litet vidrig för lukten, densamma medför ock 08, eller ofvannämnde ohelsosamma gas. Det saller af sig sjelft, att efter en igenskjutning med blåa lågor skola äfven de dubbla kakelugnsdörrarna genast Stäångas och kakelugnen sedermera i några timmar förblifkva tillsluten. värmens utstrålning försiggår i alla fall från den sålunda i hög grad upphettade kakelugnen. Insändaren kan tryggt försäkra, att han i flera decennier praktiserat alla förestående iakttagelser, med den framgång, aut i hans rum aldrig funnits os, oaktadt all den stora sarhåga mången närvarande, af gamla skolan, vid tillskjutningen latit påskina, samt att han på delta sätt, vintern igenom, med en enda eldning om dygnet, af barrved, hållit 2:ne vanliga rum . vid omkring 16 å 17 graders värme. Huru mycket ved åter som till dessa rum åtgått, kan ej bestämmas, på ett ställe der vedboden är nära som en allmänning, der många rum skola uppvärmas och der methoderna äfvenledes äro dels mångahanda, dels ock inga. Det är svårt att bestämma huru många procent af värme, som möjligen kan gå förlorad, genom felande upppmärksamhet i alla förestående afseenden; men man Ai. RESA REA EE EE all annan lemnar