Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 januari 1855, sida 3

Article Image
På det att våra europeiska taskspelare ej må anses hafva uppfunnit något, hafva dessa kineser äfven en komiker, i en pojke af 12 år, med ganska lifliga drag (så mycket den kinesiska långa och smala ansigtsbildningen tillåter det), som icke blott är en ganska angenäm gyckelmakare, ehuru han uppdukar sina qvickheter på kinesiska språket, och dervid han tyckes göra sig temligen lustig på åskådarnes bekostnad, utan äfven en ytterst skicklig taskspelare. Det vanliga bollspelet med 2 å 3 bollar, som våra vanliga gatkonstmakare visa, gör han med en fullkomligbet, som ej kan beskrifvas; hans händer tyckas vara magneter, hvilka bollarne följa, efter behag, i alla riktningar; han följer bollen i fallet ocb håller honom tillbaka med öppen hand. Kullerbyttor gör han med ett dussin talrikar i händerna, under armarne, emellan benen, i munnen utan att sönderslå det minsta. Hans kamrat ArCow, en stark man med cen oerhörd hårpiska, passerar denna öfver en stång, som två andra hålla, och drager sig sjelf vid sin egen hårpiska upp och ned, liksom man drager ett vattenämbar ur en brunn. Chong-Mong binder ett kinesiskt guldmynt, hvilka, som bekant är, äro genomborrade i midten, vid ett halmstrå; det faller af sig sjelf, att ett halmstrå med en vigt i spetsen ej kan blifva stående, utan ständigt faller tillhopa; icke destomindre beror det blott af hans vilja att gifva halmstrået soliditet; ty så snart han gjort sina hokus pokus blir halmstråt stående på näsan, knappt har han borttagit det innan det åter sammanfaller, ja, han söndersliter halmstrået inför publiken, för att visa att det ej innehåller någonting, och sönderrifvet blir det ändå stående. Deras färdighet i språng och kullerbyttor gränsar till det otroliga; Cirkus Napoleon har också skickliga akrobater, af hvilka en ställer sig på hufvudet på en stång och i denna ställning vander han sig rundt omkring, utan tillhjelp af händerna; en annan hänger sig med båda händerna i en stång, och svänger kroppen flera gånger omkring, så att han beskrifver en cirkel hvars medelpunkt stången är. Men deras kolleger, kineserna, äro ännu skickligare. Den ena springer upp på den andras skuldror — förstås utan att hjelpa sig med händerna — och detta språng ger dem begge den nödiga ansatsen för att göra en kullerbytta baklänges. Språng, hvarvid de utan att röra händerna vända sig omkring i luften och komma ned på en fot, göras med förvånande lätthet, men det bästa af allt är ändå den s. k. Wilhelm Tell eller den lefvande skott-taslan. Man uppreser lodrätt en bräda af behörig storlek, framför hvilken en af kamraterna ställer sig. Chong-Mong, den kinesiske Wilhelm Tell, kastar med 6 knifvar på ett afstånd af 8 å 10 steg; knifvarne flyga mot denna lefvande skott-tafla och fastna alltid tätt intill armarne, benen, halsen eller hufvudet, utan att såra honom! ja mannen, som af sin kamrat sålunda fått en knif-infattning, uträcker handen på brädan, och fyra knifvar flyga emellan de fem fingrarne; detta allt sker med en sådan säkerhet och lugn å båda sidor, att publiken är alls intet ängslig, och jag är öfvertygad att här, liksom vid Amburghs menageri, en engelsman befinner sig, som följer kineserna och bevistar alla deras representationer i hopp att en gång få se Chong-Mong göra ett misslyckadt knifkast och såra sin kamrat. kåudentpufts. I slutet af förra århundradet bodde i Lund en bryggarfru, vid namn Mörk, hvars öl var väl ackrediteradt hos studenterne. Men slutligen begynte det berömda ölet blifva allt sämre och sämre. Då en dag, efter hållen predikan i domkyrkan, presten skulle uppläsa den vanliga sjuklistan, den han aldrig förut plägade genomse, uppmanade han Guds församling att fälla trogna förböner för de kranka, dem han efter listan uppräknade, och slutade: samt för fru Mörks öl, som är ganska svagt. Studenterne hade nemligen förstått, att under klockarens frånvaro, ditpraktisera sistnämnda tillägg, hvilket hvarken denne eller presten märkte förr, än det upplästes. Emedlertid blef rektorsförhör om saken, men gerningsmannen blef icke upptäckt; ölet återvann likväl genom förbönen sin fordna styrka.

12 januari 1855, sida 3

Thumbnail