emot fiendens anfall. I nämnde skrifvelse förekommer nemligen bland bevekelsegrunderna till general Evans afskedstagande följande punkt: Den post, hvilken under denna långa tid var mig anfortrodd, var, såsom jag tror, af utomordentlig betydelse för de allierade armernas säkerhet. Ofta hade jag blott få trupper till dess försvar emot en understundom tiofaldigt öfverlägsen fiende på kort afstånd från vår front. Jag hade den äran att för ers herrlighet och äfven för general Canrobert ådagalägga mina åsigter beträffande andra divisionens ställnings svaghet och hotade läge. Äfven var det min pligt, att väcka uppmärksamheten derpå, att denna position var alltid prisgifven åt ett osörmodadt angrepp. Imellertid lemnade, tror jag, de olika behofven, för hvilka då på andra punkter måste sorjas, knappt någon möjlighet öfrig att tillskicka oss någon forstarkning eller förse oss med medel till upprättandet af några försvarsverk. Jag har tillåtit mig att ingå på dessa detaljer, för att ådalägga den helsa och krafter förstörande beskaffenheten af nämnde befattning och de bekymmerfulla och nästan sömnlösa nätter och dagar, som den förorsakat mig. Times undertryckte denna punkt, då den först offentliggjorde generalens skrifvelse, men aftryckte den sedan, på en reklamation af generalen, dock utan någon vidare anmärkning eller förklaring deröfver, på hvems tillskyndelse den vid skrifvelsens första publicerande strukit berörde för vederbörande så komprometterande mening. eSt. Jean dAcre afgår till Krim med trupper. Om bord befinna sig general-majorerne lord Rokeby och Barnard. SPANIEN. Anledningen til Collados utträdande ur ministeren var, såsom det förmodades, mycket riktigt den, att ministeren, sedan den visserligen lyckats att medelst hotet att resignera förmå cortes att gilla de förhatade konsumtionsskatternas fortfarande tills vidare, dock, då detta beslut blott fattats med 12 rösters majoritet, funnit sig föranlåten att foga sig efter den i landet allmänt rådande önskan och ingå i underhandlingar med oppositionen. Följden af dessa underhandlingar hade blifvit en öfverenskommelse, att ministeren skulle framlägga ett förslag om dessa skatters upphäfvande från och med den 1 Jan. 1855. Denna öfverenskommelse stred så emot Collados åsigter om statens tarf, att han skiljde sig från sina medbroder och nedlade sin portfölj, som öfvertogs af den rike bankiren Sevillano, som från en ganska obemärkt ställning stigit till hertig och grand af första klassen. Uti mötet den 28 Dec. antogo Cortes enhälligt förslaget om konsumtionsskatternas upphäfvande. Sevillano har sedermera i cortes förklarat, att om ej resurser bereddes statsverket, vore en bankrutt oundviklig. Ar icke saken klar inom 8 dagar — förklarade han slutligen — lemnar jag affärerna ,.