Red:n meddelar med nöje följande berättelse, som säkert skall läsas med intresse. Berättelse om förvaltningen utaf Götheborgs Arbetsbyrä under året från d. 3 Oktober 1853 till den 30 September 1834, afgifven till Sällskapet för förbättrade sedranors ästadkommande ibland arbetsklassen. Sedan den här i staden upprättade Arbetsbyrå nu varit i verksamhet under ett års tid, få undertecknade, som erhållit uppdrag att organisera och styra densamma, härmed afgifva en berättelse öfver byräns uppkomst, dess verksamhet under det förflutna året och de resultater den redan lemnat, hvilka gifva grundade anledningar att förmoda att de med byråns stiftande afsedde ändamål skola vinnas. Arbetsbyrån har för sin uppkomst att tacka den under början af sistlidne år uti Sverige företagna agitation emot bränvins-missbruket. I Götheborg liksom på de fleste orter i landet sammanskötos medel till spridande af skrifter emot bränvinets missbruk, och då de här subskriberade medlen lemnade ett betydan de öfverskott, sedan kostnaden för de inköpte skrifterna blifvit bestridd, beslöto gifvarne att detta öfverskott skulle användas att grunda en arbetsbyrå, för att genom den söka att inverka på arbetarens ekonomiska och sedliga tillstånd. De förnämsta svårigheter att öfvervinna vid Byråns ändamalsenliga organisation voro: att anskaffa passande lokal; en föreståndare som borde vara känd för ordning, drift och ihärdighet; och slutligen, såsom det vigtigaste. att kunna försäkra byrån om arbetsgifvarnes biträde, på det att det skulie blifva möjligt att anvisa arbete åt arbetssökande. En för arbetsbyrå utmärkt väl belägen lokal erhölls uti Ostindiska huset, under första halfåret hyrd utaf enskild person, men numera upplåten af staden emot en billig hyra. Såsom belägen invid medelpunkten af stadens egentliga hamurörelse, nära tullkammaren och packhuset och vid den plats, der arbetssökande hafva för vana att uppehålla sig under afvaktan på arbete, kunde en lämpligere plats icke tänkas. Lokalen är äfven så rymlig att styrelsen kunnat upplåta ett rum åt arbetssökande, der de under den svårare årstiden kunna uppehälla sig medan de afvakta någon arbetsbeställning och dymedelst till en del förekomma det oskick, som förr varit allmänt och tyvärr ännu allt för ofta är rådande, att krogen utgör arbetarnes samlingsplats. Styrelsen bar äfven varit lycklig uti val af byråföreständare, hvartill herr löjtnant K. Bohle varit antageu, och har under året bestridt denna ganska maktpåliggande befattning till styrelsens synnerliga belåtenhet och till anstaltens fromma. Styrelsen har derfore så mycket mera skäl att beklaga att löjtnant Bohle nu, etter ett års verksamhet, funnit sig föranlåten att lemna betattningen, då den hindrade honom att egna sin tid åt andra mera lönande bestyr. Till hans efterträdare har styrelsen antagit hr löjtnant Åström, som tillträdt befattningen den 1 Oktober. De vilkor på hvilka föreståndaren är antagen äro: att han, när styrelsen så för godt finner, kan afskedas efter en veckas uppsägning, hvaremot han, som enligt kontrakt är antagen för 3:ne månader i sender, icke kan, utan styrelsens begifvande, lemna sin plats före de 3:ne månadernes utgång. I aflöning åtnjuter han 1000 rdr rgs om året, hvaremot han sjelf bör aflöna ett biträde för bokföring samt anskaffa behöflig ljus och ved för lokalen. Det förnämsta syftemål för styrelsens verksamhet var att sorma arbetsgifvare och som en naturlig följd häraf arbetssökande att anlita byråns biträde. Styrelsens önskan var att bringa byråns verksamhet derhän, att såväl alla dagsarbeten eller så kallade schåarearbeten skulle genom byråns arbetare verkställas, som äfven att kunna tjena till adresskontor för anskaffande af tjenare samt verkställande af arbetare vid fabriker och handtverken. Styrelsen fann sig likväl snart föranlå ten att mera uteslutande egna sin uppmärksamhet åt den egentlige arbetaren, och sökte derföre organisera lag eller gillen för olika sorters arbetare. De vigtigaste utaf desse äro: packhusarbetare eller de som mera uteslutande äro sysselsatte med arbete vid varors lossning och lastning, säckbärare, åkare och vedsågare. Arbetet vid varors lossning och lastning sker på det sätt, alt den handlande vidtalar någon förman för ett schåarelag och öfverenskommer med honom om arbetets verkställande emot en bestämd summa, hvarefter sormannen anskassar och aflönar de arbe