oTTålL de IIILIIROIIIII10 1III Ö51DIUNIIIII1U 1ICöIIIIIIUII, 11141— e de på den tunnt sallna snön spär efter vagnar åt kogen, hvilket gaf dem anledning att der stadna, men inappt hade detta skett, förrän ett skott helt nära inill aflossades, och sedan besvarades från flera håll i skoarne. Som man förmodade, att skotten voro imellan önnbrännarne öfverenskomna varningstecken, skyndade cronobetjeningen sig så fort sig göra lät i vagnsspären nåt skogen. Efter en knapp halftimmes marsch synes rök, som uppsteg från en af granris invid en sjö ippförd hydda, der kronobetjeningen fann ett för 2:ne vannor inrättadt lönnbränneri, hvilket dock redan blisvit till större delen förstördt, hvarförutan all koppar, som tillhörde detsamma, med undantag af ett mindre kylsat, blifvit bortfördt. Men som så kort tid förflutit, efter det första skottet aflossades. ansågos smygbrännarne icke kunna hafva hunnit serdeles långt med bränvinspannorna, hvarföre marschen fortsattes genom en i nämnde sjö utskjutande mindre landtunga, hvarifrån några personer syntes på en släda å den tillfrusna sjön draga den ena af bränvinspannorna. Kronolänsmännen Carlsson och Blomström qvarblefvo för behörig tillsyn vid lönnbränneriet, men kronofogden jemte fyra af det medhafda manskapet eftersatte smygbrännarne och lyckades äfven upphinna och fråntaga dem pannan, hvilken de sjelsve fingo till bränneriet återbära. Bränvinspannan som togs, tillhörde bonden Petter Nilsson i Anansbygd, å hvars ägor bränneriet äfven var anlagdt; men hvarest den andra pannan, som äfven varit inlagd i samma bränneri, tog vägen, eller hvem den tillhörde, kan ej med säkerhet uppgifvas. Öfver samma sjö, invid hvilken nämnda bränneri var uppfördt, togs nu vägen åt Bostorps egor, hvarest likaledes påträslades ett för 2:ne pannor anlagdt lönnbränneri; men pannorna hade redan, i följd af de många varningsskotten, som ännu alltjemt aflossades, hunnit bortföras. Efter ytterligare här och der anställda eftersökningar i skogarne, påträffades i en bergsskrefI va på bonden Trulls Anderssons i Loppetorp ägor äfvenledes ett smygbränneri, men hvilket ock redan hunnit förstöras. Enligt de underrättelser, kronofogden för öfrigt härom inhemtat, lärer skogstraktens innebyggare från Bostorp, Loppetorp, Auansbygd, Ryd, Ballasjö, Tryggamåla, Sillemåla och Vestra Stensjö med fl. hemman öfverenskommit, att så snart kronobetjening närmar sig den trakt, der bränvinsbränning pågår, genast genom aflossande af skott varna utöfvarne af det nesliga yrket, och skall detta hafva till följd, att icke mer än bränvinsredskapen vid det första bränneri, till hvilket man vid efterspaningen anländer, kan tagas. Kronolänsmannen Carlsson lyckades äfven den 8 dennes att fråntaga smygbrännare å Ballasjö ägor tvenne bränvinspannor, men hvem desamma tillhörde kan icke nu bestämdt uppgifvas, emedan vid kronolänsmannens ankomst till stället 3 vid bränneriet befintlige, okände karlspersoner flyktade inåt skogen, hvaremot en fjerde mansperson, som befanns liggande i en rishydda, qvarhölls, men hvilken påstod sig ej äga den ringaste kännedom om egarne till redskapen. Likväl är det att förmoda, det den ena åtminstone tillhörde bonden Anders Holjersson i Ballasjö. Kronolänsman Carlsson säger sig vara ösfvertygad, att oloslig bränvinsbränning på åtskilliga ställen ute å marken föröfvas inom Fridlefsstads och Sillhöfda socknar, ehuru det ännu ej lyckats honom att få reda på ställena, eller anställa flera beslag, än det ofvannämnda. Med anledning af kronofogden Thorns anhållan om militär-handräckning, för att hindra smygbranningen och åtkomma lagbrytarne, tillägger samma tidning, att man derigenom skulle visa ringa förtroende till redbara dannemäns vilja och förmåga att sjelfve uppsöka det nesliga yrkets idkare i deras smyghål; och kanske kunde just militär-maktens blanka vapen framkalla en större uppstudsighet och större lagbrott än dem, man har för afsigt att genom den väpnade maktens mellankomst förhindra. — Rörande Westgötha-jernvägslinien meddelar Skara Tidning följande intressanta upplysningar: Chefen för östra vägoch vattenbyggnads-distriktet, öfver-mMechanikus vid Gotha kanal, hr majoren och rid daren, friherre De Geer, som haft i uppdrag att verkställa undersökning af den föreslagna jernbanan genom Skaraborgs län förbi Skara, har nyligen till härvarande jernvägsbestyrelse aflemnat fullständiga chartor och kostnadsförslag, deribland en större generalcharta, 33 st detail-chartor med tillhörande längdprofiler, kostnadsförslag med 12 bilagor, samt 10 st. detailritningar rörande nyssnämnda jernväg. Ehuru, efter hvad vi förmoda, beskrifningen och kostnadsförslaget, snart nog, torde komma att blifva i bokhandeln tillgänglige, för en allmännare kännedom inom landet, taga vi oss dock friheten, att, efter benägne meddelanden, här tillkännagifva, att undersökningens resultater synas sullkomligt motsvara de förhoppningar, man gjort sig der om; och har man i denna för riket och provinsen så högst vigtiga angelägenhet att fägna sig åt det mest fullständiga och pålitliga undersökningsarbete af br 2 baron De Geer, på samma gång, som man fått allt skäl att vara belåten med det uppriktiga och öppna sätt, hvarmed hr baron i beskrifningen framställt sin jemförelse i teckniskt hänseende af den ifrågakomna banan med vestra Billings banan, och hvarjemte den förras förhållande till den östra Billings-banan jemväl blifvit ådagalagdt. Den raka jernbanan från Nerikes gräns till Wårgårda håller i längd 14 mil och 6,530 alnar, samt är, med beräkning af rät linia mellan Snipebro och Wårgårda, 16,700 alnar kortare, än vestra Billings-banan; men om man antager, att den sednare banan på nyssnämnda, 3 mils långa linieräta distance kommer att, i följd af den ovanligt couperade och bergiga marken emellan Snipebro och Wårgårda, kröka blott 9000 alnar, så blir Skara-banan således minst 25,100 alnar, eller nära 13 mil kortare än vestra Billingsbanan, och följaktligen ännu kortare, än östra Billings-banan. Kostnaden för de arbeten, som äro beroende af lokalen, äro uti hr ingenieuren Tottiesskörslag för vestra Billings-banan beräknade till 1,102,191 rdr banko; hvaremot samma kostnader för Skara-banan äro af hr baron De Gaer uppskattade allenast till 1,095,191 rdr 32 sk., så att den på lokalen beroende kostnaden är 13,800 rdr bko mindre pr mil för Skara-banan, än för vestra Billings-banan; och då man derjemte besinnar, att kostnadsbeloppet för Skara-banan afser hela linien till Wårgårda, men att kostnadsbeloppet för vestra Billings-banan afser linien allenast till Snipebro, och således icke den långa och svåra terrängen deremellan och Wåreårda, så torde häraf klarligen skönjas, att