Article Image
Utrikes Nyheter. Den i går afton anlända utländska post bringar oss franska kejsarens throntal, hvilket vi här nedan meddela i sin helhet. Öfver Triest har man notiser från KonstanI tinopel af d. 18. Det gick ett rykte i sistnämnde hufvudstad, att general Montebello medfört order till Krim om inställandet af anfallet på Sebastopol. Detta låter dock föga sannolikt. Hertigens af cambridge tillstånd hade förbättrats. Lord Stratford de Redclissse hade i ett cirkulär anbefalt engelska konsulerna i Turkiet att understödja de af Porten beslutade reformer. FRANKRIKE. Kejsarens throntal har söljande lydelse: Mina herrar senatorer, mina herrar deputerade! Sedan er senaste sammankomst hafva stora händelser tilldragit sig. Den uppmaning, som jag låtit utgå till landet, att betäcka krigskostnaderna har följts med sådan beredvillighet, att resultatet tillochmed öfverträffat mina förhoppningar. Våra vapen hafva varit segerrika i Östersjön så väl som i Svarta hafvet. Två stora slagtningar hafva förherrligat våra fanor. Ett lysande vittnesbörd har bevisat innerligheten af våra förhållanden till England. Parlamentet har voterat lyckönskningar till våra generaler och soldater. Ett stort rike, föryngradt genom sin suveråns ridderliga tänkesätt, har gjort sig löst från den makt, som sedan 30 år hotat Europas oafhängighet. Kejsaren af Österrike har slutat en defensif-traktat, som snart kanhända blir offensif och som förenar hans sak med Frankrikes och Englands. ÅSålunda ökas, ju längre kriget varar, antalet af våra bundsförvandter, och tillknytas de redan knutna banden starkare. Kan det i sjelfva verket gilvas starkare band, än de segrar, som tillhöra båda armberna och erinra om en gemensam ära, än de gemensamma farhågor och förhoppningar, som hålla båda länderna i spänning, än de gemensamma afsigter och planer, som leda de begge regeringarne på alla punkter i verlden? Ej eller är alliansen med England verkan af ett förbigående intresse och en stundens politik; det är föreningen emellan tvenne mäktiga nationer förbundna med hvarandra för triumfen af en sak, hvilken sedan längre än ett sekel står i nära sammanhang med deras storhet, civilisationens intressen och Europas frihet. Förenen er derför med mig vid detta högtidliga tillfälle, för att här i Frankrikes namn tacka parlamentet för dess hjertliga och varma demonstration, engelska armåen och dess värdiga chef för deras tappra medverkan. Till nästa år hoppas jag, i fall freden då ännu icke är återställd, att kunna bringa Osterrike och detta Tyskland, hvars enighet och välgång utgöra ett mål för våra önskningar, samma tacksägelser. ,Jag skattar mig lycklig att kunna hembära arm6en och flottan, hvilken genom sin hängifvenhet och disciplin, i Frankrike som i Algirien, i norden som i södern, visat sig värdiga min förväntan, en rättvis gärd af beröm. sArm6en i Orienten har hittills fördragit och öfvervunnit allt; farsot, brand, storm, umbäranden, en oupphörligt förstärkt, af ett fruktansvärdt landtoch sjöartilleri försvarad sastning, två till antalet öfverlågsna siendtliga armeer, ingenting har förmått försvaga dess mod eller hejda cess enthusiasm. Hvar och en har på ett ädelt sätt uppfyllt sin pligt, från marskalken, som synts tvinga döden att vänta tills han segrat, ända till soldaterna och matroserna, hvilkas sista rop under dödskampen var en vålönskning för Frankrike, ett vivat för landets utkorade. Låtom oss derför gemensamt förklara: armåen och flottan halva gjort sig väl förtjenta af fåderneslandet. Kriget krafver smärtsamma offer, allt bjuder mig dock att fullfölja det med kraft (la pousser avec vigeur) och till delta ändamål räknar jag på er medverkan. Landtarm6en består af 581,000 soldater och 113,000 hästar, marinen har 62,000 matroser i tjenstgöring. Det är oundgängligt att bibehålla denna styrka. Jag får alltså, för att fylla de luckor, som uppstå genom de uttjentes afgång och kriget, liksom förlidet år, äska en utskrifning af 140,000 man. En lag varder er förelagd , hvilken, utan att skattebördorna derigenom ökas, åsyftar en förbättring i de soldaters belägenhet, hvilka ånyo gå i krigstjenst efter konskriptionstidens slut. Det skall blifva en ofantlig fördel att öka antalet af gamla soldater i armåen och möjliggöra en senare lättnad i konskriptionsbördan. Jag hoppas denna lag skall vinna ert bifall. Jagaskall aska ert bifall till afslutandet af ett nytt nationallån. Denna åtgärd kommer tvifvelsutan att öka statsskulden; låtom oss dock icke glömma, att rentorna å denna skuld, genom rentekonverteringen minskats 215 mill. Jag har haft all möda ospard att bringa utgif2 A AOnetarnaaAnh dan Å OT — a mm — —— — — — — —?:

3 januari 1855, sida 3

Thumbnail