Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 januari 1855, sida 2

gelska och franska amiralerna sjelfva ett ögonblick, att en allvarsam kamp förestod. Omkring kl. 1 sågs Bessarabia och Wladimir utlöpa ur hamnen, förande med sig i släptåg 5 eller 6 kanonbåtar och efter dem kom äfven en mindre ångare utkilandes. Denna slotilj, som genast signalerades af den på vakt midtemot redden liggande korvetten Megere, styrde kosan emot Streliska-bugten. Alla franska ångare, som lågo så nära att de bemärkte signalen, började genast att elda för att gå emot fienden. Amiral Hamelin, underrättad om tilldragelsen, hade genast begifvit sig ombord å skrusskeppet Bayard. Imellertid bade ryska slotiljen anländt till inloppet af Streliska bugten, i hvars bakgrund ankrade Vatour och Caton och aslossade på dessa fartyg ett hagel af bomber och granater, hvilket dessa besvarade efter förmåga Tillika lät general Patå, som höll höjderna vid kusten besatta med sinnyligen till Krim anlända division, flera fällpjeser framrycka och öppna en lislig eld emot Ryssarne. Då dessa dessutom äfven hotades af franska och engelska ångare, vände slotiljen om igen och for tillbaka till hamnen. Furious? och Megår af engelska flottan, som lågo ett temligt styrke derifrån, bade beordrats till valplatsen. Furious sköt fram pilsnabbt, men dock för sent, för att hinna ÅWladimir, som hade betydligt försprång: imellertid fortsatte Furiousjagten ända inunder batteriernas eld, hvilka öfveröste den med kulor och projektiler af alla slag; några deraf föllo ombord, dock utan att anställa synnerlig skada. , Ryska Iavaliden förmäler, att de från hamnen afskickade ångarne voro tyenne, nemligen, fregatten Wladimir och korvetten ,Chersonese och att ändamålet med denna expedition var att skada en fransk ångare, som låg förtöjd midt för bugten. Företaget utfördes med temlig framgång. Under det att den franska ångaren skyndade att aflägsna sig under skydd af en annan fransk ångare, lyckades ryska ångarne att skicka honom flera kulor rakt i skråfvet. En stor engelsk tremastare, som kommit till Fransmännens hjelp och under sörföljandet ef de ryska ångarne på deras återfart till hamnen nalkades kustbatterierna, fick af dessa sin storrå bortskjuten och tillfogades äfven någon annan skada. Å ryska sidan var förlusten af folk ingen och fartygen ledo ej eller någon synnerlig skada. Franska bladet Gazette du Midi beskrifver denna lilla sjödrabbning på följande vis: Den 6 Dec. var den blott med 2 kanoner och 2 mörsare bestyckade ,Megåre på utpost. , Wladimirs bestyckad med 14 å 16 sextiofyra-pundare och en mindre ångare kilade med full kraft ur hamnen löst på den 4500 fot derifrån liggande ,Megåre.X Nämnde avisoångare helsade dem genast med 2 kanonskott, som ,Wiladimir besvarade under det den nalkades. Megere inväntade honom ända tills på kort skotthåll och drog sig sedan, medan den fortfarande aflossade 2:ne skott i sänder, långsamt tillbaka emot de öfriga fartygen som eldade af alla krafter. Snart ilade en engelsk fregatt till valplatsen. , Megere vände nu sin motståndare ryggen; Wladimir och dess följeslagare fördubblade nu sin eld och sköto dervid äfven på , Vautour och ,Caton, som lågo i en närbelägen bugt. Ehuru kulor och bomber susade kring dem, ledo likväl de tro franska fartygen icke någon skada. Slutligen tvingade Mgere, ,Dauphin och den engelska fregatten genom sin förenade eld fienden till återtåg och förföljde honom ända inunder sästningskanonerna; först när ett kulreen begynte ifrån alla landtbatterierna drogo de sig tillbaka. Blott den engelska fregatten träffades. Man läser i National Zeit.4: De allierades arms bestod den 10 Dec. af: 1) Insanteri: 4 engelska liniedivisioner (efter anlända förstärkningar) 11,000 man; en engelsk lätt division 2000 man; sjösoldatbrigaden 1,200 man; inalles engelskt insanteri 14,200 man. — 6 franska divisioner å 9,000 msn tilsammans 54,000 man. — 2 turkiska divisioner å 7 000 man tillsammas 14,000 man Följaktligen utgör de allierades samtliga infanteri 82,200 man. 2) Fältartilleri: eng. 40, franska 140, turk. 20 kanoner, tillsammans 200 kanoner med 4,500 man artillerister. 3) Tross: eng. 1,000 man, fransk 3,000 man, någon turkisk finnes icke. 4) Kavalleri: eng. 1,100 man, franskt 2,000 man. Detta gör i infanteri 82,200 man, fältartilleri 4,500 man, tross 4,000 man, kavalleri 3,100 man, eller inalles 94,800 man. Detta är snarare räknadt för högt, än för lågt,; minst 3,000 ligga i fältlazaretterna och kunna icke räknas med i fall af en batalj.