Ullava WAR A SE MM dyra Preussens välvilliga afsigter för vestmakterna och erbjuda dessa en särskild traktat med Preussen. En berlinerkorrespondent i en dansk tidning vill veta, att hr Usedom medför en egenhändig skrifvelse från konung Fredrik Wilhelm till drottning Victoria, i hvilken ban ber om att få uppskjuta sattandet af sitt slutliga beslut, emedan hans syster, kejsarinnan af Ryssland, just nu är farligt sjuk och kunde taga sig döden vid underrättelsen om att hennes bror förenat sig med hennes makes fiender. Hr Usedoms sändning synes imellertid bevisa, att Preussen är mycket angeläget om att bibe hålla det goda förhållandet med vestmakterna. Det tycks vara en dylik önskan med afseende på Österrike, som sörestasvat assändandet af öfverste Manteuffel till Wien. Usedoms sändning anses ej äga några utsigter till framgång. Allmänna tanken är den, att Preussen förr eller senare måste tillräda traktaten af d. 2 Dec. Telegrafen har omförmält, att en diplomatkonferens skulle hållas i Wien hos engelska ambassadören lord Westmoreland. Man undrade öfver hvad denna konferens kunde haf va att betyda. Någon upplysning i detta hänseende lemnar en skrifvelse från Berlin uti nB. H., uti hvilken det heter, att konserensen öppnas de första dagarne på nya året, och att ryska sändebudet i Wien Gortschakoff, skulle uppmanas deltaga i densamma för att, i den händelse han har fullmakt att underhandla i den anda som traktaten af d. 2 Dec. föreskrifver, få kännedom om huru de 3 makterna tolka de 4 punkterna. Till inhemtandet af nya instruktioner skulle lemnas honom en ny frist af Österrike, hvilket går till väga så långsamt som möjligt. Denna konferens torde alltså vara att anse som ett nytt försök af Österrike att ytterligare förhala tiden med fåfänga underhandlingar. En hvar, som uppmärksamt följt Österrikes krumbugter sedan början af de orientaliska förvecklingarne, torde hafva kommit till den öfvertygelsen, att denna stat ingalunda var sinnad att störta sig hulvudstupa i kriget för att bringa det till ett snart och för vestmakterna lyckosamt slut, utan att den tvärtom i hjertat höll med Ryssland, hvars makt den visserligen torde önska försvagad så mycket, att den sjelf ej har något att frukta för czarens utvidgningsplaner, men likväl ej i den grad, att derigenom England och Frankrike finge öfvermakten i Europa. Man var vidare öfvertygad om, att Österrike blott tvunget af omständigheterna och fruktan för nya revolutioner i Italien och Ungern lät sig bestämma att officielt kokettera med vestmakterna, medan det under tiden sökte bibehålla det goda förhållandet med czaren och i tysthet gjorde honom många verksamma tjenster, såsom t. ex. derigenom att det förhindrade Omer Paschas tåg till Bessarabien. Alla dessa förutsättningar skulle ju dock varit felaktiga, om Österrike den 2 Dec. slutat en verklig offoch defensiv-traktat med vestmakterna. Men det är ju icke förhållandet och läser man texten till bemälte traktat, finner man tvärtom, att denna traktat för såvidt kan komma czaren ganska väl till pass, som den låter honom vinna tid, och tid är en dyrbar artikel, som Ryssland visat att det förstår begagna. Imellertid kan det å andra sidan icke nekas, att traktaten af den 2 Dec. likafullt, om än långsamt, bringar Österrike ett vigtigt steg närmare vestmakterna och gör det till en möj lighet, att det dock till sistone kan blifva nödsakadt att bekriga Ryssland. För detta fall har det betäckt ryggen på sig särdeles väl, då det försäkrat sig om halfva Europas understöd. Men Österrikes kräftskada är penningebristen, som till trots af alla de många lånen snarare tillän aftager och när pengar äro absolut nöd vändiga för att föra krig, är det svårt att förutse huru man skall bära sig åt i Wien för att anskaffa sådana, då alla utomordentliga hjelpkällor uttömts ännu innan kriget utbrutit. Vi veta, att franska lagstiftande församlingen öppnades den 26 Dec. af kejsaren med ett tal, hvars väsentligaste innehåll telegrafen redan gjort oss bekanta med. Detta tal äger dock under nuvarande förhållanden en så stor märkvärdighet, att vi skola i sin helhet återgifva det, så snart vi bekommit texten dertill. Till hvad telegrafen redan meddelat af dess innehåll, kunna vi imellertid tillägga, att kejsaren slutligen förklarade, att den stora expositionen i Paris icke kommer att uppskjutas eller afbrytas för krigets skull. På börsen i Hamburg såg man den 27 Dec. anslaget, att franska regeringen för lagstif. församlingen framlagt ett förslag att genom nationalsubskription tillvägabringa ett nytt statslån på 500 mill. francs. Från krigsskådeplatsen intet nytt. Redan för några dagar sedan telegraferades, att Mentschikoff rapporterar under den 16 Dec., att ingenting af vigt passerat och att det dåliga vädret förhindrade de allierades arbeten. Vädret har