— ORIENTALISKA ANGEL. Den imellan Österrike och vestmakterna den 2 dennes ingångna trippelalliansen har följande lydelse: H. M. kejsaren af Österrike, H. M. Fransmännens kejsare och H. M. drottningen i Storbritannien och Irland hafva, lifvade af den önskan att göra ett slut på det nuvarande kriget genom återupprättandet af freden på fasta grundvalar, hvilka skulle gifva hela Europa full garanti emot ett förnyande af de förvecklingar, hvilka på ett så olycksbringande sätt stört dess Ingn; öfvertygade om, att intet skulle mera vara i stånd att betrygga detta resultat, än den fullständiga föreningen af deras bemödanden, tills det af dem åsyftade mål blifvit uppnådt; och till följe häraf erkännande nödvändigheten att nu komma öfverens om deras ömsesidiga ställningar och om hvad som framdeles är att göra — hafva beslutat att inbördes ingå en allianstraktat och fördenskull utnämnt till sina befullmäktigade: kejsaren af Österrike sin utrikesminister m. m. grefve Buol-Schauenstein, Fransmännens kejsare sitt sändebud i Wien baron de Bourqueney och drottningen i Storbritannien och Irland sitt sändebud i Wien m. m. earlen af Westmoreland, hvilka, efter att hafva meddelat hvarandra sina fullmakter och befunnit dessa riktiga, beslutat och undertecknat följande artiklar: Art. I. De höga kontraherande parterna åberopa de i protokollerna af den 9 April och 23 Maj innev. år och i de den 8 Aug. utvexlade noter befintliga förklaringar, och då de hafva förbehållit sig rättighet att efter omständigheternas kraf föreslå sådana vilkor, som de i Europas intresse måtte anse för nödvändiga, så förpligta de sig öwsesidigt att icke träffa någon öfverenskommelse med ryska hofvet utan att derom gemensamt hafva rådplägat. Art. II. Efter att H. M. kejsaren af Osterrike, i kraft af den med Turkiet den 14 Juli afslutade traktat, låtit besätta furstendömena Moldau och Wallachiet af sina trupper, så förbinder sig Högstdensamme att försvara dessa furstendömens gränser emot hvarje förnyadt angrepp af ryska stridskrafterna; de österrikiska trupperna skola derför intaga nödiga ställningar för att beskydda dessa furstendömen emot hvarje angrepp. Då äfven H. M. Fransmännens kejsare och H. M. drottningen i Storbrittannien och Irland den 12 Mars undertecknat en traktat med Turkiet, som bemyndigar dem att sända deras stridskrafter till alla punkter af Ottomanniska riket, så kan det ofvan omtalade besättandet icke göra något afbräck i de engelsk-franska eller turkiska truppernas fria rörelser i nämnda furstendömen emot ryska militärmakten eller ryska gebitet. I Wien skall af Österrikes, Frankrikes och Englands befullmäktigade bildas en kommission, i hvilken äfven Turkiet inbjudes att deltaga och hvars uppgift det skall vara att undersöka och afgöra alla frågor, som angå antingen det utomordentliga och provisoriska tillstånd, hvari oftanämnde furstendömen befinna sig, eller de olika armkernas genommarsch genom deras gebit. Art. III. För den händelse sientligheter utbryta emellan Österrike och Ryssland, losva kejsaren af Österrike, Fransmännens kejsare och Englands drottning hvarandra ömsesidigt sin offoch desensiv-allians i det nuvarande kriget och skola för det ändamålet efter krigets fordringar använda landoch sjötrupper, hvilkas antal, beskaffenhet och bestämmelse i förekommande fall skola fastställas genom senare aftal. Art. IV. Uti det i föregående artikel betecknade fall lofva de höga kontrahenterna hvarandra ömsesidigt att icke, innan de inbördes derom blifvit ense, emottaga någon meddelelse och något sientligheternas hejdande äsyftande förslag från ryska sidan. Art. V. I fall återupprättandet af allmänna freden på de i Art., antydda grundvalar icke betryggats under loppet af innevarande år.