Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 december 1854, sida 1

solk han hade att göra, dref han sin passion att göra anspråk på bekantskap med alla menniskor till den oförskämdaste höjd. Han hade ett tamligen eget sätt att berätta sina största lögner, nemligen inom parentes, och med ett utseende af sjelssörsakelse, som om han sruktade att anses egoistisk. — Åh! nej, jag känner honom ej till det der namnet, svarade Flamwell med låg röst och med ett högst betydelsefullt utseende. Jag tvislar emellertid ej på att jag ändock känner honom. Är han lång? — Af medelmåttig längd, sade miss Teresa. — Med svart hår? frågade Flamwell, äfventyrande en djerf gissning. — Ja, svarade Teresa passioneradt. — En något trubbig näsa? — Nej, sade Terese misslynt, han har en romersk näsa. — Jag sade en romersk näsa, gjorde jag ej? frågade Plamvell. Han är en ung elegant man? — Ja visst. — Med utmärkt intagande manår? — O, ja! ropade hela familjen på en gång. Ni måste känna honom. (Forts.)