—-—a—nn —— Styckegods. En bedrogere I stor skala. I en skrisvelse från St. Francisco, daterad den 16 Oktober, läses följande: Sedan längre tid tillbaka har iutet här gjort så stort uppseende, som en viss Henry Meiggs storartade bedrägerier och lyckade slykt, så mycket mer, som denne Meiggs hittills alltid ansetts för en högst aktningsvärd man och säväl såsom privatman, som i egenskap utaf medlem af stadsstyrelsen med mycken ifver deltagit i de kommunala angelägenheterna. De genom hans högst vidlyftiga affärer uppkomna skulder, uppskattar man till 800,000 dollars, de af honom förfalskade tullentrepot-qvittenser till I million dollars, de förfalskade, eller utöfver det af stadgarne bestämda antalet utgifna aktierna i California Lumber Society, hvars ordförande ban var, till 300,000 dollars, så att totalsumman af hans efterlemnade skulder uphgår till minst 2,150,000 dollars. På de af honom försalskade qviuenserna och aktier skall han hafva upplånat 400,000 dollars och ensamt deraf bafva kontant medtagit åtminstone 200,000 dollars, men inalles väl cirka 400,000 dollars. Den 7 dennes spred sig till en borjan det rykte, att Meiggs gjurt cession med 800,000 dollars, emellertid erfor man dagen derpå, att han redan den 5 med hustru och 3 barn, sin bror och en medhjelpare vid nama Sceman, flytt på det enkom för detta andamål inköpta och till ouppgifna Åhamnar i Söderhatvet utklarerade barkskeppet American?. Till ett hus, hos hvilket han stod i skuld för en stor Summa, skall han hafva skrifvit ett efter hans afresa afJemnadt bref, hvari han erkänner denna sin skuld, bekänner sina förbrytelser och förklarar, alt han ej längre kan qvarstanna har. Inalles torde väl 200 personer genom dessa bedragerier hafva förlorat allt hvad de egde. Så mycket förklarligare är den allmänna sorbittringen och önskan att kunna gripa bedragaren, för att exemplariskt straffa honom. Då en så känd man som Meiggs svarligen kan visa sig i någon af Soderhafvets humnar, utan att blifva igenkänd, så hoppas man att han ej skall undkomma, och tidningarne härstädes hafva redan gjort sitt ull, för att genom den noggrannaste beskrifning af Meiggs person, äfvensom af alla hans följeslagare (tillochmed hans hustrus vigt — omkring 160 74. — hafva de uppgifvit) befordra hans gripande. Hitills har ban dock på ett anmärkningsvardt sätt gynnats af lyckan. American bogserades natten till den 5:te ur hamnen, och gick sedan i sydvestlig riktning under segel. OwWersallen af en sulje, var han ännu den 7:de på eftermidd. i sigte från Point Lobos. Den 8 på morgonen var han val ej mer synlig, men då vinden endast var svag, så hade man kunnat hoppas att upphinna honom med regeringens ångfartyg Åactive, hvilket ligger här i hamnen. Fartyget skulle också den 8 på altonen för detta andamal lemna hamnen, men blef emellertid genom en händelse hindradt derifrån, och sedan dess har man ej vidare afhört American. — Meiggs är född i Catskill i staten NewYork och lefde en längre tid i Williamsburg, der han var iedamot af stadsstyrelsen. Han skall sedan hafva gjort cession i New-York, men emellertid sednare härifrån hafva till fullo betalt sina kreditorer. Hit till St. Francisco anlände han i Juli 1849, blef på hösten 1850 vald till ledamot af stadsstyrelsen för I.a distriktet samt erhöll på hösten 1851, 52 och 53 ånyo detta embete. I denna sin funktion gjorde han sig bemärkt genom besordrande af flera nyuiga byggnader, var en bland hufvudstiftarne af California Lumber Company, hvars år 1852 i Mendocina inrättade sågqvarnar, nu månadttgen leverera 2 millioner fot byggnadsvirke till St. Francisco, och gjorde sig, genom allt detta samt genom det rykte om redlighet, som han förstod att bevara i en tid af det yuerligaste spekulations-raseri, så omtyckt, att han säsom politikus och affärsman ända till sin flykt tillhörde stadens mest populare män och mänga i honom sågo en lämplig kandidat för Mayorsembetet. Hans bror och hans hustru anses al många såsom icke medskyldige; hufvudmedhjelparen i hans bedrägliga företag tros vara den med honom rymde Sceman, en s. d. sjökapten och likaledes född i Catskill. Hur konung Carl ÅI får stryk af kamnererskan Westman. Gideåbacka i Grundsunda var i äldre tider ett stort gods, hvarunder flera byar lydde och egdes af Westmanska familjen. som hade frälseräntor från Medelpad. Westmännen voro kronofogdar, fader, son, sonson o. S. v. och så mägtiga män i landet, att de kallades för kungar i Norra Ångermanland. Gideåelf var i den tiden laxrik: fartyg seglade ända intill herrgården och fastgjordes vid i hällen straxt der nedanföre instöpta grofva jernringar, hvilka troligen ännu förvarade vittna derom. Sjelfva herrgården var byggd i fyrkant och på gärden stenlaggda korsgångar. Carl XI hade troligen hört omtalas det förnäma stället och vid sin Eriksgata lät han sina vagnar och sitt följe stadna vid en grind, några stenkast från herrgården. Steg då sjelf af och vandrade i stora ridstöflor i vägslasket. Kommen till porten, griper han i den stora jernringen, vid hvars fall ett dundrande echo gafs inåt gården, byarpå han straxt insläpptes. Vid fortsatt vandring får han se eu öppen dörr till en stor sal, der ett gentilt dukadt bord stod, och träder dit in; men stampande så att smutsen flyger vidt om i det fina rummet från de vidlyftiga stöflorna. Kamererskan, klädd i högtidsdrägt, der innevarande och med handduk fejande upp något, ser den ohyfsade, ropar till och säger: vvet ni inte but, herre! jag väntar hans majestät och ni skall så osnygga här, samt i vredesmod smäller helt simpelt till kungen med sin handduk och vill köra ut honom. I detsamma höres vagnarnes rullande och ropet: ,kungen kommer. Gumman skyadar från bataljen ut på bron, för att underdånigt emottaga hans maj:t, och den okände ställer sig helt stolt och rak bakom henne. Herrarne hoppa ur vagnorne, Skynda fram och buga sig för majestätet: men si då fick gumman förfasligt stora ögon och skulle just åstad och svimma för sitt majestätsbrott, då den leende kungen tager henne sörsonande och artigt under armen och ledsagade henne tin otigernmmet samt gjorde för henne nådig komp