som hörer till Kristi ära, och det fördolda lifvet i Honom. I Till en bekymrad vän i Stockholm skrifver Näs Pehr Pehrson i Slättberg, sistliane Juni: Tack. för ditt valoch kärkomna bref. Vi hafva alla hälsan, både till själ och kropp, Herren vare lof och tack. Att du ej mår så bra till själen, utan går bedröfvad, ar ock nyttigt. Gud, som bor i höjden och helgedomen, är när dem som en förkrossad och ödmjuk anda hafva. Salige äro de bedröfvade, ty de skola få bugsvalels Salige äro de, som hungra och törsta efter rättfärdighet, ty de skola blifva mättade. De som vänta efter Herran, de skola få en ny kraft. Var tröst, var oförfärad, min syster! Herren är när! Jesu biod gäller äfven nu, äfven för dig; det blidkar, betalar, afplanar, och skall för allom i Evighet gälla, att rena, förlossa och heltzak. Kort innan ban blef underrättad att han skulle i fängelse, skref Näs Pehr Pehrson, den 3 Nov. detta år: Kristi rike förökes mer och mer, isynnerhet i Mora och Wåmhus, oaktadt flera der ha blifvit stäm da för det de ha samlats i Jesu namn. Iselsa alla bröder, att de bedja för Evangelii framgång ibland oss och allestädes. Nu behöfs det att bedja endrägteliga, i dessa yttersta stormiga tider. Bedjom: -Helgadt varde ditt namn! Bedjom ock för alla trogna lärare både på och under predikstolen, att de måtte frimodigt vittna om Jesu, och ropa med höga röst, att Jesus år den högste konungen, som bör framför alla i andeliga saker åtlydas, att Han allena är Herren, Gud Fader till ära! Bedjen ock för mig, att jag också må tala visliga, och med öppen mun förkunna de obegrundeliga Kristi rikedomar, etc. Jag är mycket i behof af de kristnas flitiga förböner. Jag är så kall, hård, död och olustig till allt godt; men jag får ock säga, att jag midt under allt detta, bar ändock det medvetande: I Herranom hafve vi rättfärdighet och starkhet, — Jesus är råttfärdig för oss orättfärdiga. Det ena kännes, och det andra skall tros. Herre, för öka oss trona 10 Ännu ett bref från Pehr Pehrson, skrifyet efter underrättelsen om det sista utslaget, lyder bland annat sålunda: Åvi skola nu till Fahlu länshäkte på vatten och bröd, 15 personer, m. m. Vi tänkte att söka nåd hos Kgl. Maj:t; jag gick till fogden och sade att vi ville söka nåd, men fick till svar, att detta utslag har kommit från kungen, jag trodde det ej. Han sade vi skulle genast till häkte, eller böta. Ske blott Guds vilja! J skolen icke uppgifvas för våra bedröfvelsers skull, som vi lide, hvilka äro eder till pris. Herren är när, äfven i fängelsets hvalf. Det är nyttigt för den stolta Adam, på det han måtte dödas och korsfästas, och den nya menniskan tillvexa i Kristi fullkomliga ålders mått. Porten är trång — och vägen är smal. Ingen krönes — utan han redligen kämpar. Hvilken som står fast uti ändan, han varder salig. m. m. Sist slutar han: ÅBedjen, bedjen för oss: Herrans frid vare med eder alla. I Från en ringa broder I Näs Pehr Pehrson. Vi tillägga här till sist några ord af den unge Dordlofva Erik Ersson, skrifna den 3 Nov. detta år: Jag tror val du kommer ihåg huru förhållandet var med mig innan du reste härifrån, att jag var underkufvad, betungad och försagd, och mig tryckte allt ondt, så alt jag gick krokot och mycket lutad. Men det har nu blifvit bättre dermed, så att jag är någorlunda till mods, dock jag har ingenting att prunka och pråla med, utan är nu en syndare såsom förr, och sår jag icke lefva på blotta nåden, så är det ute, och evigt ute, ja evigt. Dock, Jesus vare innerligen losvad och prisad för denna nåden. Han gör aldrig illa mot oss, icke heller förkastar Han oss, om vi än så mene Hans nåd varar evinnerliga. Du har ej att vänta af mig ett långt bref som är Guds ord, jag är för fattig dertill, dock helsar jag dig och alla med kärlek, att jag är ännu ett fattigt nådahjon, som jag vill tro jag alltid har varit, huru det än varit mången gång. Jag kryper fram med hungrig själ till Jesus Immanuel, så är det fast. I Med skäl yttrar Väktaren rörande följderna af sådana religionsförföljelser mot personer sådana som de här tecknade, och af den lagstistning, som gör dessa förföljelser möjliga: Följderna kunna blifva olika, alla dock olycksbringande. Så kan derigenom hos de förföljande och de förföljda uppstå hat, bitterhet, religionsförakt och svåra andliga sörvillelser. Lemna de förföljda landet, så har man stöttifrån sig en mängd af de sedligaste och bästa samhällsmedlemmar. Man har bortkastat ett helsosamt salt, men behållit qvar samhällets drägg, allt det ruttnande, som slutligen skall medföra upplösning. I bä sta fall, och derest de förföljda stanna qvar, en i tålamod och lidande vittnande församling, så hyvilar dock, då liksom i förra fallen, öfver samhället och kyrkan en skuld, som ej kan förbli ostraslad. Slå upp häfdens blad och läs! Hvad är orsaken till Spaniens vanmakt, om ej det att inqvisitionen tillintetgjort allt religiöst lif i dess första uppkomst. Hvarföre har Frankrike ständigt sönderslitits och kastats emellan motsatta ytterligheter af tyranni och laglöshet, af religionsförakt och religionsfanatism, om icke derföre att en Nemesis hvilar tungt öfver detta land sedan Bartholomei-natten och Nantesiska ediktets dagar? Vi vilja endast tillägga: i st. för de här ådömda böter af 16 rdr 32 sk. bko, hvilka förvandlas i 14 dygns vatten och bröd, kommer den af riksdagen antagna lagen, derest den erhåller Kongl. Maj:ts sanktion, att ådöma böter