Inrikes Nyheter. Götheborg. Vid den till i dag utlysta sammankomst af stadens innevånare på allmän rådstuga, hafva flera vigtiga ärender förekommit, för hvilka dock det redan upptagna utrymmet nekar oss att för dagen redogöra vidare än att, i fråga om Sundhetskommitterades förslag till vattenledning, det beslut fattades: att man ansåg ärendets vigt påkalla den största möjliga säkerhet så väl i afseende å kostnadsberäkningar, som vattentillgång och det företräde, som på grund deraf borde lemnas den ena eller andra vattenledningen, hvadan betänkandet återremitterades till de kom:e, hvilka borde låta detsamma undergå pröfning af hitkallad sakkunnig och tillförlitlig person, och derefter med nytt utlåtande i saken inkomma. Emellertid måste naturligtvis frågan om inköpet af Surte förfalla. — Då de öfriga af kom:e föreslagna åtgärder i och för stadens sundhet i väsentlig mån sammanhänga med frågan om vattenledningen, så blef äfven med besluten om dem uppskjutet. Domprosten Thomander höll i går afton sitt andra föredrag i domkyrkan rörande Baptismen, eller med andra ord, till försvar för det i vår kyrka brukade barndopet, hvilket en tre å fyra århundraden efter Christus begynte blifva sed i den kristna kyrkan, till trots af en ibland våra berömdaste kyrkofåders ifriga motstånd. — Sedan Domprosten utvecklat barndopets betydelse såsom förbundsinvigning, motsvaradt af den judaistiska omskärelsen, och äfven ägande motsvarighet i den romerska hedendomen, hvarest ock ett barndop förekom, öfvergick tal. till vederläggning af det baptistiska påståendet, att dopet icke vore giltigt, då det ej skett genom fullkomligt neddoppande, i hvilket hänseende hr Domprosten, med myc: ken skolastisk skarpsinnighet ådagalade, att det grekiska ord (,Baptizein), hvarom här var sräga, icke uteslöt begreppet om äfven en partiell tvagning. Domprosten Thomanders föredrag hafva varit lärorika och af ett särskildt intresse derutinnan, att man af dem lärt huru pass starka de skäl äro, med hvilka vår kyrka kan försvara sig emot Baptismens irrläror. Med sådana skäl på sin sida, kan man ej undra ös