Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 december 1854, sida 1

Den i medlelade tel legrasdepeschen antyder, att en stor förändring ägt rum i de allierades krigsplan. Denna förändring består deri, att Turkarne, i stället för att företaga det tillamnade insallet i Bessarabien, i stället användas att förstärka de allierade på Krim. Det är icke gerna tänkbart, att de allierade skulle våga att blotta Turkiet, genom bortsändandet as dess kärntrupper, om de icke ansågo sig kunna fullkomligt lita på Österrikes snara deltagande i kriget. Det synes alltså som om alliansen emellan Österrike och vestmakterna har en sörherrskande ärigisk betydelse. Hvad verkan Nesselrodes not haft på situattionen är dock ännu icke bekant. KRIM. Den omnämnda skildringen af slaget vid Inkerman i ,J. des Debats lyder som följer: , Slaget vid Inkerman och de allvarliga söljder, som Ryssarnes seger kunde haft för Sebastopols belägring, förtjena att på det noggrannaste tagas i öfvervägande. Yi önska att gifva läsaren en öfverblick af slaget och förklara den egentliga afsigten med angreppet, som Ryssarne företogo med 60 å 70,000 man. Czaren hade gifvit befallning dertill och det ha de nära lyckats. Blott 8000 Engelsmän uthällo i 2 timmar kampen och uppoffrade sig hjeltemodigt för belägringsoperationernas räddning; slutligen ankommo de franska bataljonerna till skådeplatsen för blodbadet och afgjorde genom sin eldiga tapperhet segern, som de engelska truppernas beundransvärda fasthet förberedt. Föreningen af de franska osh engelska soldaternas egendomliga egnnskaper, deras ädla täflan och broderliga kamratskap, synas hafva gjort dem oöfvervinnerliga. Ledsagade af de begge unge storfurstarne, läto Mentschikoff och Dannenberg sina täta kolonner i daggryningen i en tjock dimma framrycka genom den trånga Tschernaja-dalen emot