dommeborss Fattigvårdsstyrelse har till magistraten härstädes ingifvit följande skrifvelse angående uttorkningen af Gullbergs vass: I Sedan Fattigförsörjnings-direktionen beslutat att tillstyrka stadens innevånare att anvisa nödiga medel till företagande utaf uttorkning af Gullbergs vass och dess försättande uti odlingsbart skick, på sätt här nedanföre förmäles, och i sådant afseende anskaffat bifogade ritningar och kostnadsförslag, får direktionen hos vällosl. Magistraten vördsamt anhålla, att stadens röstägande ledamöter måtte kallas till allmän rådstuga för att höras och besluta uti bemälte ärende. Redan ofta har den önskan uttalats, att den Götheborgs fattigförsörjning tillhörande Gullbergs vass måtte på ett ändamålsenligare och för inrättningens fromma nyttigare sätt begagnas, än som hittills har skett, och dä direktionen ansett den närvarande tidpunkten vara, utaf flera skäl, passande att deruti vidtaga någon åtgärd, har den härmed nöjet att underställa stadens innevånares bepröfvande ett förslag, att genom odling af nämnde vass ernå fördelar såväl för fattigvirden som för hela detta samhälle. Vid fattigförsörjningens i Götheborg grundläggande skänkte staden Gullbergsvass till inrättningen i den mening att derigenom hereda en inkomstkälla för densamma. De fördelar fattigförsörjningen hittills dragit utaf vassen hafva dock varit ringa; den årliga afkastningen kan antagas till omkring rdr 200 bko, men den tid torde numera icke vara aflägsen, då Gullbergs vass kommer att uppfylla sitt ursprungliga ändamål och bidraga till nedsättning uti de årligen tillvexande kostnaderne för fattigvården. Första året efter upplåtelsen af vassen gjordes försök att plantera den med korgpil, men de späda plantorne blefvo hvarje vår uppryckte och bortförde vid islossningen, och direktionen såg sig nödsakad att afstå från försöket. Sedan dess har vassen upplåtits till den högstbjudande på arrende, likväl blott för ett år i sender, och har den årliga arrendesumman i medeltal uppgått till 200 rdr bko. Under de första 40 åren sedan vassen blifvit till fattigförsörjningen upplåten har den bibehållit sig uti samma skick och uppgrundningen har troligen varit ingen eller högst ringa, samt utsigterna till dess framtida odling aslägsna. Ett annat förhållande har inträdt sedan kongl. direktionen för Götheborgs hamnoch elfarbeten, för upplag af mudder, låtit utanföre yttre randen af vassen uppföra ett pålverk och der upplagt en mudderbank, på de fleste ställen tillräckligen hög för att, utom vid högt vattenstånd, afstänga vassen från eltven. Sedan dess har vassen mer och mer uppgrundats genom förruttnade vextämnen, hvilka icke mera såsom sorr bortförts af strömmen. Detta har välå ena sidan varit förmånligt såsom underlättande vassens od ling, men å andra sidan har det äfven medfört en för staden och i synnerhet för förstaden Stampen stor olägenhet, derigenom att vassen blifvit förvandlad till ett träsk, som otvifvelaktigt, genom sin uidunstning, bidrager att föröka sjukligheten. Att dylika träskartade utdunstningar framkalla febrar isynnerhet frossfebrar, är nogsamt kändt, och erfarenbeten har äfven ådagalagdt att frossor under sednare åren varit mera allmänna hår å orten och särdeles envisa på Stampen. Vill man derföre förekomma olägenheten af detta träsk och dess på stadens sundhetstillstånd menliga inflytande, måste någon förändring ofördröjligen företagas, antingen genom mudderbankens genombrytande, så att vattenvexlingen emellan vassen och elfven blifver oförhindrad, eller ock, genom mudderbankens höjande och vassens derigenom åstadkomna totala afstängning från elfven, göra det möjligt att genom dess uttorkning betage den dess på helsan skadliga inflytande. Det är detta sednare direktionen föreslår att sätta i verket och den hoppas att stadens innevånare, efter inhämtande af de skäl, som förmått direktionen till denna framställning, så ock af bifogade ritningar och kostnadsförslag öfver arbetet, icke skola tyeka att bemyndiga direktionen att med det snaraste sätta arbetet i verket. Ulom den redan omnämnda sarhåga, att vassen uti sitt nuvarande tillstånd skulle menligt inverka på stadens helsotillstånd, hvilket skäl, ehuru förmodligen ganska vigtigt, likväl såsom icke liggande inom direktionens besogande att bedöma, här blott antydes, finnas tvenne hufvudsakliga bevekelsegrunder för tillstyrkande af vassens utorkning och odling. Dessa äro: beredande utaf sysselsättning åt arbetshjonen, samt danande af en framtida rik inkomstkälla till bestridande af utgifterne för fattigvårdens vidmakthållande. Det under byggnad stående arbetsoch försörjningshus, hvilket, enligt öfverenskommelse, skall vara färdigt till hösten 1855, är beräknadt att kunna inrymma 1,100 personer, hvarföre det är direktionens pligt att i tider vara betänkt på medel att skaffa sysselsättning åt de personer som der blifva intagne. Lyckligtvis behöfves den väl icke genast att fyllas, enär det närvarande antal af helförsörjningshjon icke ens om vintren ölverstiger 500. Man bör dock förvänta att många ännu arbetsföra personer, hvilka tillbringa sin mesta tid uti lävja och endast undantagsvis arbeta under sommarmånaderne samt under vintren söka sitt hem på baracken, skola sedan arbetshuset blifvit färdigt der intagas och icke, som nu är förhållandet, tillätas att utgå nuder sommaren, utan qvarhållas till dess de genom arbete ansetts hafva ersatt kostnaden för deras uppehälle. Det är derföre nödigt för direktionen att tillse huru arbete för desse så väl som för öfrige fattighjon bäst skulle kunna beredas. helst så att