Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 december 1854, sida 1

z — — sall och sökte åtkomma murens försvarare på högra sidan och i ryggen. Icke mindre än 40 000 Ryssar stodo der emot en hop af circa 12.000 Engelsmån. Adjutanter afsändes för att kalla Fransmännen till hjelp, Engelsmännen måste draga sig tillbaka till sitt talllager. och fienden vergå till ett allmänt anfall. 30:de och 41:a engelska infanteriregimenterna stannade qvar för att uppehålla fienden, som framrycke på den gamla landsvägen vid Sebastopol och togo fast fot i den täta småfrån muren samlade sig, för att öfskogen, som man oförsigt nog låtit qvarsta tätt bredvid ett, landsvagen beherrskande batteri på 6 kanoner. Härifrån nedskjoto de artilleristerna och artillerinädtarne, samt bemågtigade sig 4 af kanonerna, utan att de båda namnde engelska regementerna kunde hindra det. Engelsmännen drogo sig allt längre, om äfven långsamt, tillbaka, och Ryssarne nedskjöto de generaler och offfcerare, hvilka i spetsen för trupperna utdelade sina order, deribland äfven general Sir G. Cathcart. Tillochmed de håda Lancasterkanonerna, hvilka dominerade hamnen och fartygen, föllo vid Enselsmännens återtåg i Ryssarnes händer, sedan de förut blifvit sörnaglade. Drabbningen dog sig till lätta och andra divisionens tältlager; talten söndersletos genom ett hagel af kulor. Men vu vände sig bladet. Fienden hade nu fullständigt framkommit ur smäskogen, som dolt dess framryckande. De engelska regimenterna gjorde halt, utbredde sin linie till venster och började en valdig plutoneld Ryssarne hvilka rakat i sorvirring, besvarade knappt ett enda skott, men nollo stand och föllo i hundranetal. Tre gånger framträngde de, för att genombryta engelska limen på veustra flygeln, men blesvo hvarje gång afvisade genom en mördande gevärseld och derpå med bajonetten fullkomligt tillbakakastade. Ånnu syntes utgången oviss; fienden samlade alla sina krafter till ett slutligt anfall: då visade sig general Canrubert med 3 regimenter Zaaver, 5 regim. franskt infanteri samt en stark artill riafdelning och började ett fruktansvärdt angrepp på fiendens venstra flygel. Detta skedde omkring kl. II och itrån detta ögonblick törsvann for Ryssarne hvarje utsigt till framgång. Men ehuru de i ordets egentligaste bemarkelse bataljonsvis stupade under Fransmannens eld ryggade de dock icke det ringaste tillbaka. Tvertom marscherade de i bästa ordning, gjorde en frontforandring för att bjuda Fransmännen spetsen, utbredde sin venstra slygel och förberedde sig till ett nytt anfall på Eugelsmännen. Men nu voro älven dessa förberedde och kastade sig vildt med bajonetten på fienden, som här for första gången höll stånd mot bajonettanfallet och likaledes med bajonetten trängde in på Engelsmännen. Ungefar fem minuters tid voro 30:de, 41:sta, 49.de och 88:de engelska regimenterna och 6 eller 7 ryska regimenter blandade med hvarandra samt stucko, slogo och gäfvo eld på hvarandra på det förskräckligaste sätt. Slutligen vek tienden och började i god ordning sitt ätertåg mot höjderna af Inkerman. Fransmännen och Engelsmännen voro honom med en ansenlig ariillerimassa tätt i halarne samt sköto med kartescher, bomber och gevärskulor fortfarande in i massorna af de aftågande bataljonerne. Detta oakiadt upprätthöll sienden sin ordning, drog sig mera långsamt an hastigt tillbaka samt gjorde hvar femte eller tionde minut halt for att ånyo tåga upp för böjderna mot Fransmännen och Engelsmännen. Vid dessa atacker förlorade fienden förfärligt. Han blef emottagen med muskoteld och sedan nedkastad med bajonetten. Vid detia tillsalle ätererofrade det 50:de franska linieinsanteriregimentet de både kanonerna. hvilka Engelmännen tidigt på morgonen förlorat. Kl. omkring half 3 hade siendens massor helt och hållet dragit sig tillbaka samt qvarlemnade på slagfaltet mellan 7 och 8000 döde.