Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 december 1854, sida 1

delst ett bajonettangrepp återtaga 2-kanons batterierna och utkasta Ryssarne derur. Men denna fördel kunde de ej länge försvara, utan måste, beskjutna af ryska artilleriet och påträngda af det ånyo framstormande I infanteriet, återtaga sin förra ställning på den gamla landsvägen vid Sebastopol. Klockan hade emellerud blifvit 7 och dagen hade visserligen randats, men dimman var ännu så tät, alt man blott kunde se framför sig på några stegs afstånd. Lord Raglan samt de flesta divisionsoch brigadcheferna hade infunnit sig på slagfältet, der 6 regimenter, tillhörande 2:dra, 4:de och lätta divisionen, stodo innanför en den gamla landsvågen begränsande mur, och med mycken framgång öfver densamma sköto på de med stort lugn och ordning anryckande massorna ryskt iofanteri. På samma gång egde en häftig artilleristrid mellan de ömsesidiga sältbatterierna rum, som under general Strangways omsorgsfulla ledning snart kröntes med den framgång, att det mot muren framryckande ryska infanteriet beröfvades understödet af sitt artilleri. Begagnande sig af denna omständighet, framträngde 20:de och 47:de regimentet till höger, för att återtaga 2: kanon batteriet. Det lyckades dem äfven att med bajonetten utdrifva Ryssarne, men de nödgades snart sjelfve, genom Ryssarnes mot batteriet rigtade artillerield och ett nytt anfall af ryska infanterict att vika. Det lyckades dem visserligen ännu en gång all genom ett bajonettanfall sätta sig i besittning af batteriet, som emellertid i alla rigtningar var betäckt med döde; men då äfven ett, på hojderna på andra siden om Tscheroaja af Ryssarne uppstäldt batteri, bo jade beskjuta 2 kanon batteriet, drog sig Engelsmännens infanteri tillbaka och striden upplöste sig i en blott och bar artilleridrabbning. Klockan 8 framryckte engelska garderna, för att deltaga i striden, medan samtidigt härmed från Inkerman en ny rysk asdelning infanteri och artilleri, inalles c:a 20000 man stark, kom antägande till sina landsmäns hjelp. Så snart dessa förstärkningar inträffat, blef striden allmän De nyankomae Ryssarne framträngde vid 2 kanons-batteriet på höjden och emotto os af de engelska salllbatterierna med en kartesch-eld, som sträckte huvdradetals till jorden. Detta oaktadt framträngde de lugnt, kraftigt uoderstödde af sitt artilleri, som var af vida svårare kaliber än det engelska, och besatte på nytt 2 kanonsbatteriet. Omkring detta batteri uppstod nu återigen striden. Först kommo der ånyo 20:de och 41:de regimenterna i elden, hvilka fråntogo Ryssarne batteriet, men å sin sida åter måste vika. Derpå framryckte de trenne gardes-bataljo nerna, inalles knappt mer än 1200 man, och det lyckades Coldstream-gardets bataljon att åter besätta 2kanons batteriet, på hvars bibehållande hela stallnin gens säkerhet berodde. (Forts.) KRIGSTEATERN. Ryska Invaliden innehåller följande special-rapporter om slaget vid Inkerman d: 5 November. 1) Rapport från chefen för 4:de infanterikorpsen, generalen vid infanteriet Dannenberg af d. 8 Nov. Till följe af de armben på Krim för d. 5 Nov. gisna order träffade jag följande anordningar: generallöjtnant Soimonow, som kommenderade högra kolonnen, beordrades att i daggryningen uppstalla sitt folk i slagtordning och utföra en angripande rörelse. Han skulle dervid med sin högra flank stödja sig på venstra randen af klyftan Kilen-Balka, för att begagna den för hans rörelser och o perationer gynnsamma terrängen och bortdraga de vid ingången till klyftan posterade sientliga stridskrafter. Den venstra kolonnen under generallöjtnant Pawlow skulle med 12 bataljoner jägare och 2 kompanier skarpskyttar besätta och rensa de med tat småskog bevuxna passen på andra sidan af Tschernaja-Retschka och framskjuta de öfriga trupperna på den nya s k. sappörvagen. Sedan skulle den taga ställning emellan dessa pass och kiyftan Kilen-Balka, för att agera på samma höjd som generallojtnant Soimonows kolonn. Tyvärr hande det, att denna sistnämnda kolonn gick öfver på högra sidan af klyltan Kilen-Balka i stället för den venstra och i daggryningen trängde raskt framåt utan att afbida venstra kolonnens angrepp: dock var den tvungen dertill genom de fientliga skarpskyttarnes häftiga eld. Fienden kunde nemligen, då han icke såg sin venstra flank hotad, samla alla sina stridskrafter emellan öfra ändan af klyftan Kilen Balka och Inkerman-dalen på en för de