Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 december 1854, sida 2

och intagit en tarslig måltid af några skorpor, dem han medtagit från fartyget. Men i hans tankar var det också sista gången som han skulle åtnöja sig med något sådant. Han ville nu utösa penningar åt alla håll för att inrätta sitt hus beqvämt, fylla sin källare med utsökta viner och sitt skafferi med alla möjliga goda saker; han ville bereda sig ett makligt lif för framtiden och ligga på tagelmadrasser — kort sagdt, nu skulle han föra ett rätt behagligt lif. Han hade genomgått tillräckligt och varit tvungen att flacka omkring från det ena stället till det andra; nu ville han ha det lilet beqvämt i ersättning härför, nu.kundeshan sitta med armarne i kors, pipan i mun att lefva som en stor herre! Med dessa vackra föresatser var det, som han gick omkring på sin egendom. Det var emellertid en föga tröstande syn som här mötte honom: slingervexter, ogräs och brännässlor hade öfvervext trädgården samt qväft all god och nyttig vegetation. Intet hade blifvit skonadt, ej ens popplarne, hvilka utgjorde inhägnaden. — Vi skola nog få bugt dermed! Det skall nog bli bra! sade Michel. Om man blott har pengar, kan man göra allt hvad man vill. I det han på så sätt spatserade omkring