roar och ej mindre vanprydande stenkajer — strandkoningar, hvilka utan all plan och sammarhang på kiljda tider tillkommit, deram kajernas olika höjder ch krokiga linier tydligen viutnade. Omkring är 1850 voro redan omnämnde strandskoningar i så förfallet skick, att stadens Dratselkommissioa genom arbetscheen för Stockholms vattenbyegnader, ingeniören von Rothstein, lät upprätta en plan tall ny kajbyggnad vid Skeppsbron. Kostnadsförslagat harsore upptog att af nuggen sandsten med endast betackningassten af granit bygga kajen, för en beräknad kostnad af omkring 300.000 rår bko. Utförandet af detta arbete kom dock att fördröjas och und:r tiden upprättades af öfversten Ericsson ett nytt förslag till kajbysgnad, hvilken enigt hans plan, af huggen granit hett och hållet, skul e uppföras med en likväl till 194600 rdr reduceran anläggningskostnad. Efter denna plau och under ölverinseende af öfversten Ericsson, samt under majoren Norströms omedelbara ledning med biträde af löjtnanten Berg, påbörjades också detta arbete den l April 1852, samt har sedan dess fortgätt sommar och vinter, och fullbordades i är samtidigt med arbetena för Slussholmens reglering; sålunda på den, för en mer än 2000 fot lång kajbyggnad, oerhördt korta ti den af föga mer ån 23 år, och detta likval med en besparing i den af öfversten Ericsson beräknade kostnadssumma af ej mindre än omkring 70,000 rdr bko. Den prydliga och solida granitkajen med sin 25 fots breda trottoire, och som äfven föranledt en väl behöflig planering af hela den vackra gatan, är nu en väsendtlig prydnad för vår hufvudstad, och torde såsom strandskoning på få ställen i verlden bafva sitt motstycke, samt utgör ett ytterligare bevis på den vackra anda för stadens försköning, som de sednare åren så allmänt här visat sig. Äfven utåt hela längden af Kornhamnstorg är under året, samtidigt med Skeppsbro-arbetet, fullbordad en vacker kajbyggnad, som än vidare lärer komma att fortsättas förbi Munkbrogatan — allt under samma ingeniörers ledning. Den sträcka kajbyggnad, som här blifvit i i Stockholm utförd, är eget nog af ungefär samma längd, som den, hvilken borde nybyggas, för att Götheborg skulle erhålla en sullständig kaj ifrån Pustervik ända till St. Eriks hörn. Med anledning häraf hafva vi från åtskilliza håll hört den önskan yttras, att Götheborgs myndigheter måtte anmoda öfverste Ericsson, hvilkens insigter., omdöme och redbarhet äro öfver allt beröm, att med sitt upplysta råd bidraga till lösningen af vår undanskjutna, men alltmer trängande hamnbyggnadsfråga. Då öfversten, efter hvad vi hört, lärer öfver vintern uppehålla sig på sin egendom Nygård (i grannskapet af Trollhättan) så skul le han sannolikt icke undandraga sig, att gå önskningar till mötes, hvarigenom han kunde göra det allmänna en så väsentlig tjenst. Såsom läsaren torde erinra sig hafva ett par insändare i II. T. för en åtta dagar sedan begynnt åter beifra den för staden så vigtiga angelägenheten af hamn och packhusbyggnader. Bland argumenter, som användes för beifrande af den sednare byggnaden, anfördes olagenheten af hemförarebåtarne, d rvid särskilt framhölls huru dessa, ,äfven med en mycket omutlig och redbar tullbetjening icke kunde så bevakas, att ej en försnillning af varor kunde äga rum, genom utbyte af varupackor, hvarpå?, tillades det, ,också exempel föresinnass. — Med anledning häraf äro vi skyldige den förklaring, att ins:n dermed, lika litet som red:n, afsett att kasta någon skugga på harvarande tullbetjening, hvars förtjenster, att , vara mycket omutlig och redbar, vi ej hört af någon ifrågasättas. Men att detta oaktadt en försnill ning. sådan som den antydda, kan ske, under så för en bevakning ogynnsamma sörhållanden, som de med hemförarebåtarne, lärer ej kunna betvislas, då man känner smugglares uppdrifna slughet och djerfhet. De exempel, som derpå förefinnas, höra dock, oss vetterligen, icke till den sednare tiden, utan lärer Ins:n dermed afsett en föregående tid, då varorna måste föras på båtarne ända ifrån Klippan. Vi hafva ansett oss skyldige lemna denna förklaring, ehuru det bordt vara tydligt för hvarje lugn och opartisk läsare, att Ins:n aldrig afsett att kasta någon skugga på vår nitiska och red bara tullbetjening, utan tvertom, i dess intresse, velat anföra de närvarande vådorna såsom en aggelse för våra auktoriteter, att bereda ett packhus, som bättre tryggar bevakningen. Och vi tro, att hvarje tulltjensteman, lika väl som vi, inser det stora behofvet i detta fall. Ibland några i förra veckan efter A.B. refererade beslut af Förstärkta statsutskottet, nämndes i H. T., att samma utskott voterat bifall till Kongl. Maj:ts prop:n, ,att af kronans andel i de tullverket inflytande konfiskationsoch bötesmedel 50 procent måtte anvisas såsom årligt statsbidrag till tullstatens enskilta pensionsinrattning för enkor och barn. — Aftonbladet har härvid begått ett misstag, ty rätta förhållandet är, att Förstårkta Statsutskottet bekräftade Borgareoch Bondeståndens beslut, att ieke något statsbidrag af nämnde medel till ifrågavarande ändamål skulle lemnas, hvarigenom kontraprositianen, att högst 5000 rdr skulle beviljas, förföll. Med dagens ordin. Stockholmspost hafva följande underrättelser anländt: Statsutskottet har nu till Riksstånden afgifvit sitt memorial ang. den under innevarande riksdag fastställda sftafsreolerinoen Af 42 I omm mm mom