Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 december 1854, sida 1

tvifvel. Oslret var funnet, och det gällde nu blott att få reda på de skyldige. För att komma så långt måste man först veta hvem som var ägare till det hus, hvilket varit skådeplatsen för detta fasansfulla brott. Denna fråga blef snart på det fullständigaste upplyst. Handlingarne derom förefunnos och man behöfde blott rådfråga dem. Det var en bonde i trakten, som köpt detta hus för en matros, hvilken då var ute på ett krysståg och som fått det infallet att vilja vara fastighetsegare. Denne matros hette Michel och var född i Beuze. Sedan detta hus blifvit hans hade han blott tvenne gånger varit der i trakten, utan att någondera gången kunna tillbringa en hel dag på sin egendom — han hade kommit och genast åter aflägsnat sig. Hvad beträffar att hålla huset i stånd, så hade han icke uppdragit omsorgen derom åt någon, och det fanns ej heller någon, som hade bekymrat sig derom. Hvar fanns nu denne matros och hvad företog han sig? Det blef snart upplyst, att han tillhörde besättningen på Plouens brigg, och att han redan i flere år farit med denne djerfve kapten. På så sätt kom man från den ena upptäckten till den andra och slutligen började man se klart i detta hemlighetsfulla mörker. I flera år hade undersökningen fortgått och hvarje