den samt att öfrig nödig omtanka och försigtighet syntes fordra: att slut afbidades på de år 1848 inträffade förvecklingar i handel! och annan rörelse. tä Det otillfredsställande i dessa skäl eller anledningar var visserligen lätt i ögonen fallande, ty stadens eganderätt till den i början af år 1848 sjelfmant uppgifne tomten nedanför Residenset hade under årets lopp icke undergått någon förändring och en ny tullhusbyggnad står icke i ringaste beroende af andra arbetsföretag, alldenstund fond för ett sådant arbete alltid finnes anvisad uti den staden förunnade tolagsinkomst; men D.-ch.-emb. ansåg deremot den förlamning i handeln och sjöfarten, som i följd af 1848 års krigsoroligheter verkligen inträffade, kunna innebära en gällande anledning för stadens styrelse att icke för tillfället bestämma sig i en sak, dervid högst betydliga utgifter vore i fråga. Handelsoch sjöfarts-förhållanderne här på platsen under åren 1849 och 1850 jäfvade dock, på ett ofvertygande sätt, halten och värdet äfven af det sistnämnda skälet, och då mycken lislighet i utrikes kommunikationerna förspordes under förra hälsten af år 1851 aslät D.-ch.-emb. den I Oktober sistnämnde år en förnyad framställning till Drätseleommissionen om behofvet af nya tullhuslokaler och deri D.-ch.-emb. jemte antydan af de mer än väl kända bristerna i de befintliga, sökte för saken uppväcka ett varmare deltagande genom att framlägga några på afslutade räkenskaper grundade uppgifter om handelns och sjöfartens tillväxt i Götheborg under de senaste 20 åren, medelst jemförelse mellan de hufvudsakligaste förhållanderne åren 1830. 1840, 1846 och 1850, hvarjemte D.-ch.emb. begärde att innan årets slut erhålla del af de beslut, som vederbörande i anledning deraf komma att fatta. Som något svar harpå icke följde hvarken under årets lopp eller under de första månaderna af år 1852 var DChef-Et. redo att å högre vederbörlig ort anmäla ärendet, då i April månad sistnämnde år fråga väcktes om tillsättande af en kommitt med uppdrag att inkomma med förslag och ritningar i afseende på ett lämpligt ordnande af stadens hamn och tullhusbyggnadsarbeten. Magistratens beslu om komwitgens bildande fattades som man vill minnas den 20 Augusti 1852. Kommittten sammanträdde under vinterns lopp och på våren 1853 aflemnade kommittGen sitt betänkande med tillnörande sorslager och ritningar. Detta är i korthet denna frågas historik från dess väckande på senare tid (redan år 1835 var behofvet af nytt packhus omnämndt och erkändt) till dess att ett resultat vanns, hvartill man dock kom genom kommitttens arbete; ty förut samlade man hit och dit, men genom detsamma fick man en plan, en utgångspunkt att hålla sig vid, som kunde följas äfven om man trodde sig böra göra ett utbyte af den utaf kommittgen föreslagna tomt mot en annan, mera lämplig ansedd. Häraf torde finnas, att stadens styrelse icke saknat förnyade anledningar att öfverväga och besluta i denna för Götheborgs samhälle ganska vigtiga fråga samt att tulladministrationen icke underlåtit att, i hvad på den ankommit, framhålla saken till berjerlande, manad dertill både af pligt och böjelse, ty vid den dagliga beröringen med hundradetals trafikerande är det högst oangenämt att, oaktadt bästa vilja att gå dem tillhanda i deras lofliga förehafvanden, icke kunna göra det, utan nödgas dag ifrån dag dermed uppskjuta. Det står visserligen i en Sladsstyrelses makt att söka tillbakahålla och försvåra utvecklingen af ställets handel och sjosart, men då bör sådant grunda sig på en i samma riktning varande anda inom handelskorpsen, derest den kan tänkas möjlig. Vilja åter de handlande mer och mer vidga sin verksamhet, påfordra de skyndsamhet i alla de förhandlingar som från kronans sida äro påbjudna till betryggande af dess intrader, så tyckes deraf klarligen böra följa, att den myndighet, som förvaltar de rika tillgångar som handelsrörelsen sammanbringar, äfven med nöje och omtanka skall främja de anstalter som för dess beqvämlighet och underlättande erfordras. Sker icke det, då måste otrefnad och missbelåtenhet uppkomma, menligt inverkande både på statens och stadens bästa och framkalla akärpta ordningstöreskrifter, hvilka under andra, ändamalsenligare lokalanstalter kunde vara öfverflöd ga. Eu godt och snart slut på denna vigtiga fråga, äfven om ett och annat formelt hinder sku!le behöfva lemnas å sido, är en upprigtig önskan af hvar och en som för detta samhälle hyser sann tillgifvenhet. Telegrafdepescher. HELSINGBORG den 30 November. LIndep. belge upprepar, att 22,000 Fransmän sändas till Donaufurstendömena, för att operera med Omer Pascha. — Enhet ÅKR;, ÅConhAIIUAAO A I PÅ