tackjernserpott äger rum. Samma förhållande inträffar ock i Norge der tackjernet kan tullfritt införas, oeh ändå nästan ingen export deraf kommer i fråga. Huru skulle då någon fara genom tackjernsexportens srigisvande kunna uppstå för bruksägarne i Sverge, hvarifrån frakterna genom det vida längre afståndet blifva så betydligt dyrare. Och hvad den större användbarheten och högre värdet utaf det svenska trädkolstackjernet beträffar, så är tyvärr detta föreställningssätt nu mera mycket öfverdrifvet, efter de stora förbättringar jernsmältningsprocessen vunnit i sednare tider uti de länder, hvarest handteringen drifves med anda, omtanka och kunskaper, och der man icke vegeterar och nöjer sig att blindt göra som far och farfar gjort. Genom omsmältning eller raffinering kan det annars dåliga Skottskaoch Wales-tackjernet upparbetas till en sådan användbarhet, att det deraf beredda stångjernet vanligen icke står på Engelska marknaden mer än 20 proc. lägre i pris än det Svenska; och StaffordshireSamt Oxfordshire-stångjernet — i hvilka två gresskaper tillverkas 5 å 6 gånger så mycket jern som i Sverge — betingar utan att vara beredt af raffineradt tackjern nära nog lika högt pris som det Svenska. Men de bland Sverges bruksägare, som äro så förskräckta för medgifven tackjernsutförsel, känna ock oftast föga eller intet om de vilkor och förhållanden, under hvilka deras handtering drifves i andra länder. Bristande kunskaper och bristande företagsanda och framstegsdrift, äro monopoliernas och slentrianens naturliga följeslagare! Ännu ett nytt prof på denna bristande kännedom. Svenska tackjernet, invändes det, ger till följd af malmernes beskaffenhet, det bästa ståljern i verlden. Om säledes vårt tackjern får utskeppas, fortfar man, så blir följaktligen utlänningen i tillfälle att sjelf bereda ett fullgodt stäljern, och skall då icke köpa vårt stångjern. Men härvid råkar man att glömma eller icke känna, att för att frambringa det hos utlänningen så väl ackrediterade Svenska ståljernet, så är det åtminstone hitintills ett vilkor, att det också i härden skall vara beredt med trädkol och derjemte utsträckt under hammare. Jemväl denna invändning förfaller derföre helt och hållet. I förbigående kunna vi likväl ej underlåta att härvid göra den anmärkningen, att Sverges bruksägare skada sig sjelfva derigenom, att allt för många, snart sagdt alla vilja tillverka stäljern. verldshandelns behof af denna artikel är begränsadt, och på sådant sätt frambringas ett behofvet vida öfverstigande belopp, så att priset derigenom nedtryckes vida under hvad det naturligen bör vara. Sverges malmslag och deraf beredda tackjernssorter äro förträssligt användbara och äga i viss män naturliga företräden äfven för många andra ändamål än beredandet af ståljern. Det beror således blott på en rätt omtanke, skötsel och drift att gifva dem denna användbarhet och åt det sålunda beredda stångjernet större värde och efterfrågan. Endast på detta sätt och genom nedsatta transportoch tillverkningskostnader, men icke genom fortfarande monopolier och förbud, kan, efter vår innerliga osvertygelse, Svenska jernhandteringen vidare utveckla sig och gå framåt. Denna väg är det som man utrikes beträdt. Vi måste följa med eller blifva efter; — ty värr bar det sednare redan blott alltför mycket inträffat. Vi måste skynda oss för att äter upphinna våra medtäflare. De nu i större skala beslutade jernvägsanlaggningorne lemna utsigt till minskning i transportkostnader; och genom tillegnandet af de flera utrikes gjorda förbättringarne i processen bör ock tillverkningskostnaden kunna nedsättas; — utom, af förut nämnde orsaker, hvad ståljernet beträffar. Vi begära inga monopolier. Den frihet får oss, som vi yrkat, genom medgifven tackjernsexport, yrka vi äfven mot oss genom tillåten tackjernsimport. Vi rädas ej för denna; och skulle anse en ytterlig orättvisa vara begången emot dem af våra medborgare, som drifva gjuterier och mekaniska verkstäder och som hafva behof af ett mjukare tackjern än det Svenska bergmalmsjernet, om de stängdes ifrån anskaffandet deraf vare sig genom förbud eller höga tullafgifter. Troligen skall ock sagde behof en gång kunna fyllas genom användandet af våra inhemska, ypperliga sjöoch myrmalmer, men sannolikt sker icke detta förrän full frihet i handteringen och handeln infört en annan anda i S enska jernindustrien. Slutligen tillägga vi ock underdånigst, att så vidt tackjernstillverkarne, genom innehafvande bergsmanshamrar, utöfva, ehuru blott i mindre mån stångjernssmide, så hafva vi ock ingenting emot att förbudet emot införsel af utländskt stångjern jemväl varder upphäfvet. Med djupaste c. framhärda vi c. G. Hultman, J. Bergström, riksdagsfullmäktig för Carld:o för Vester bergslagen. skoga och Lekebergs bergslager. A. Jansson, Nils Nilsson, d:o för Norbergs bergslag. d:o för Nora, Hjulsjö och nya Kopparbergs bergslag. J. Lekberg, d:o för Lindes och Ramshytte bergslager. on 77 —— —— — —-————— —