Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 november 1854, sida 1

— Det kommer sig deraf, att det är ett godt stycke från briggen hit, sade matrosen, i det han satte sig, utan att be om tillåtelse. Jag vill icke tala om, att det är en hetta som om man vore i en bakugn. I detsamma började han med en näsduk torka svetten från sin panna. Vid hvarje annat tillfälle skulle kaptenen hafva illa upptagit dessa hans ord och friheter; men nu behöfde han Michel och han inskränkte sig derför till att vänligt svara: — Jaså, är det så varmt? — Ja, man stekes ordentligt, kapten. Det är synd att utsätta en kristen menniska för en sådan solhetta. — Ja, synd eller ej, Michel, så måste du likväl åter deran. — Det är omöjligt, kapten, sade matrosen, som började svettas dubbelt så starkt vid blot: ta tanken derpå. — Det måste likväl ske, svarade Plouen i en ton, som ej tålde några motsägelser. — Du har blott så mycken tid, att du kan styrka dig med några klunkar gammal rom, — sedan måste du ut igen. Tanken på den gamla rommen måste absolut haft något tröstande för matrosen, ty han tillade med mera lugn: — Godt, kapten, hvad är det då jag skall