Article Image
Landsorten. Halmstad den 16 November. såsom bevis på drankens nytta som föda åt kreatur kan nämnas, att i går inträffade å egendomen Frennarp den händelsen, att en oxe med sådan begärlighet fortärde så mycket af detta beprisade födoämne, atthan — sprack sönder. Kalmar den 18 Nov. Med skepparen Carl Pettersson från Malmö har Onsdagen den 8 dennes styrmannen J. F. Svahn, Finne till nationen, ankommit till Döderhultsvik, hvarest han, utan känd orsak och utan att vara förut till sina sinnen rubbad, uti sitt hos enkan Hellberg i nämnde köping hyrda logis, medelst skärning i halsen nästl. Söndagsmorgon afhändt sig lifvet. — Den 6 dennes fans drängen Johan Fredrik Gustafsson från Mjösebo liggande död i en hage invid Grönskåra gästgifvaregård. Vid hällen undersökning härom har ingen upplysning vunnits om hvem som varit vållande till hans död, men all avledning är för handen att han blifvit ibjälslagen. Vederbörande provincialläkare är beordrad att å den döda kroppen verkställa medicolegal obduktion. Malmö. Enligt M. A. hände den 2 dennes den oväntade olyckan att ett vid Lilla Harrie kyrka uppfördt torn nedrasade i sydvestra hörnet och nedslog derjemte en stor del af kyrkohvalfvet. Tornet var muradt af gråsten och så nära färdigt att äfven takstolen var uppsatt och klockorna i detsamma upphängda. Orsaken till denna olycka var ovilkorligen något fel i höraet på midten af tornet och till hvilket man sannolikt icke försett sig med nog säker och skarpkantig sten. Vid olyckstiilfället voro fyra personer under arbete på tornet och hvilka till stor lycka kommo undan, utan ringaste skada. Afven var det lyckligt att händelsen ej inträffade på söndag under gudstjensten, då det nedstörtade kyrkohvalfvet bade kunnat slagit ihjel halfva församlingen, och sjelfva presten hunde satt sig en grundlig pupp. Nu drabbar olyckan hufvudsakligen entreprenörerna, ehuru åfven församlingen kommer att lida deraf på så sätt att den blifver kyrkolös för vintern och får till gudstjenst samlas till moderkyrkan vid Örtofta. Tornets takstol blef dock qvarstående och äfven klockorna fingo ingen skada, men man hade ett ganska stort besvär för att få dem ner igen. Raset skedde med ett sådant dån, att i närheten boende personer trodde det var fråga om en jordbäfning.

22 november 1854, sida 3

Thumbnail