Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 november 1854, sida 1

HKorsaren. Roman af Louis Reybaud. Öfversåttning. (Forts. fr. N:o 269.) Den ena stöten i pipan följde nu efter den andra, men såsom Plouen redan observerat, den ena var allt svagare än den andra. Den tredje hördes knappt engång i grottan, och man kunde med skäl betvifla att den nått upp till klippan. Om Barrabas icke så bestämdt gilvit sitt löfte åt kaptenen, skulle han utan tvifvel hafva låtit det bero dervid, ty det var mer och mer tydligt att det var förbi med hans fattning. I stället för att lugnt blifva stående, gick han fram och tillbaka samt kastade då och då ängsliga blickar uppåt klippspetsen. Fårskocken hade börjat skingra sig åt alla håll, men han tänkte icke ens på att samla den. Slutligen beslöt han att göra det sista försöket. Den sista signalen i pipan återstod annu; man kunde märka att han sjelf ansåg det såsom förspilld möda, så länge dröjde det in