Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 november 1854, sida 2

Harikes Nyheter. Götheborg. H. K. H. kronprinsen har i dag kl. 3 3 på e. m. anländt till staden. H. K. H. afreste srån Stockholm i Tisdags kl. 7 på morgonen på ångbåt till Arboga, och har derifrän sortsatt resan landvägen. UH. K. H. åtsöljes af sin hofmarskalk grefve Robert von Rosen, adjutanten grefve Sven Lagerberg, ordonnansofficerarne friherre Palmstjerna och friherre Leuhusen samt lifmedicus d:r R. Lundberg. Af förekommen anledning får Red:n erinra, att tillkännagifvanden om dödsfall böra likasom andra annonser vara åtföljda af annonsafgift. Styrelsen vid Willinska Fattigfriskolan, har till Inspektor och Öfverlärare vid nämnde skola utnämnt vice. Past. uti Olmevalla pastorat, Ph. Mag. hr C. E. Grundberg. Per telegraf har underrättelse anländt från Wenersborg, att vid derstädes i går förråttadt borgmästareval de fleste rösterna tillfollo t. s. borgmästaren Russberg (268 röster), v. häradsh. Rabe (217) samt v. häradsh. Lindhult 184). ! Majoren vid Skaraborgs regemente, Ridd. al S. O. hr Anders Öhrvall har den 12 dennes aslidit på säteriet Clastorp i Westergöthland, 55 år gammal. Z Kalmar-Posten vägrar att erkänna det orättvisa i dess mot Hand. Tidn. rigtade beskyllning, det vi skulle hafva puffat för den tyske öronläkaren, prof. Schmalz, men icke, då charlataneriet afslöjades, upplyste våra läsare om rätta förhållandet, samt yrkar tillika att Hand. Tidn. skall erkänna rigtigheten och rättvisan af K. P:s anmärkning, emedan den som sjelf så ofta och skarpt framhåller andras misstag, bör väl äfven hafva mod att erkänna sina egna. — Vi skulle alltför gerna villsara K. P:s begäran, derest ej ett sådant erkännande vore fullkomligt stridande mot vår öfvertygelse. Vi kunna nemligen omöjligt inse, att vi handlat orätt deri, att vi först en gång, efter Stockholmstidningarne, talade om att en berömd öronläkare kommit till hufvudstaden — det enda berömliga vi nånsin yttrat om mannen — och sedermera, sedan ett par af hufvudstadens tidningar, såsom Friskytten och någon mer, begynte antyda något charlataneri hos mannen, omnämnde helt naket hans ankomst till Götheborg, utan alla loford. Här hörde vi alldrig talas om honom, förrän långt efter det han rest och hafva för öfrigt icke ägnat mannen någon uppmärksamhet, så att vi ej ens i denna stund känna huruvida han verkligen är öfverbevisad om det charlataneri, som tillräknas honom. Vi kunna således omöjligt anse att vi felat deri, att vi iakttagit tystnad rörande en person, hvilkens bedrägerier voro oss obekanta och hvilka vi i denna stund ej skulle kunna bevisa. Deremot synes K. P:n väl vara skyldig oss en hederlig ursäkt för dess ogrundade beskyllning, Som var sådan att mången kunnat föreställa