77TSUGOTLNYIT77:7T-1f1: GGN yt ns VIC gämla Varlsgatan IM vida det i den oss föreliggande depeschen uppgifna antalet af 30.000 man är riktigt, torde forst vara att in. hemta, när nämare underrättelser inträsla; likaledes tarf. var det närmare bekräftelse, att en ännu större truppmassa, än den omnämnaa, väntas från Perekop. Ge neral Bosquet har för öfrigt intagit en observerande I ställning, för att i sinom tid emottaga dessa förstärksningar. I Euphrat, som för lidet haveri måst anlöpa Messina, har d. 3 dennes anländt till Marseille med postunderrättelser från Konstantinopel af d. 20 Oktober. I telegrafdepescher meddelas följande resumå af dessa underrättelser: CEngelsmännen hade utrymt Eupatoria (datum ej uppgifvet) för massor af Kosacker, men följande dagen utan svärdsstreck åter besatt staden. 2 timmars tid var d. 17 tillräcklig för de förenade flottorna att bringa strandbatterierna till tystnad. Ville de Paris aflossade ensam 3000 skott. Den 18 fortsattes bombarderingen, j men afbröts genom explosionen af 2:ne krutmagaziner.. Engelska tidningarnes notis om Eupatorias intagande af Ryssarne synes alltså ej hafva varit aldeles utan grund. Till Trisst har den 2 ankommit ångbåtspost från Konstantinopel af den 23 Oktober, hvars ankomst likaledes fördröjts af den stormiga väderleken. Den 23 hade man i Konstantinopel underrättelser från Krim af den 20 samma månad. Enligt de af Triest. Zeit. hekomna underrättelser har bombarderingen den 17 till sjös varat 5 timmar och 22 linie skepp deltagit i densamma. Elden öppnades af franska linieskeppet Charlemagne, som lidit mest under striden och tills vidare blifvit obrukbart. Afven franska amiralskeppet Ville de Paris har illa tilltygats af en bomb, som dödade tre af amiral Hamelins adjutanter, under det amiralen sjelf förblef oskadd. Engelska linieskeppet Retribution jemte några andra krigsskepp befinna sig i Konstantinopel för att repareras. Genom angreppet från sjösidan har ett fästningstorn förstörts. Landvägen har post anländt från Konstantinopel af den 26, med underrrättelser från Krim af den 23 Oktober. Österr. GCorr.t har följande sammandrag af dessa underrättelser: eStällningen var oförändrad, bombarderingen fortfor. Någon väsentlig skada har man å ingendera sidan upptäckt, täta utfall äga rum utan resultat; ryska förstärkningar äro anlända; flera salutskott aflossades i Sebastopol af obekant anledning, man förmodade för någon ankommande hög general. Från Konstantinopel expedierades med all ifver sändningar af ammunition till Krim. Franska brigaden från Pireus har passerat genom Bosforen. Från sjösidan har ej något nytt anfall ägt rum, många af de allierades fartyg äro skadade, engelska tvådackaren Albion repareras i arsenalen. Vädret är vackert, sjön lugn. Engelska tidningar meddela följande depesch från Wien af d. 29 Okt.: eeUnderrättelser från Varna af den 23 Okt. sörmåla, att Engelsmännen d. 21 skjutit bresch vid Sebastopol. Fransmännen voro ännu icke sardige med sin. Denna notis är tillförlitlig. Enligt ryska utsagor hafva Fransmännen d. 19 stormat kyrkogården. Rörande denna kyrkogård — om hvars stormning de till d. 20 Okt. räckande berättelserna i Ryska Invaliden ej nämna ett enda ord — skrifver Pays: Vi finna i engelska bladen bekräftelsen på en vigtig sak, som de underrättelser vi sjelfva bekommit äfven tillåta oss att anse för riktig. Fransmännen skola nemligen hafva stormat den söder om Sebastopol belägna kyrkogården. Denna på de flesta kartor utsatta kyrkogård ligger på höjden af den platå, som beherrskar karantänsbugten. Den ligger ganska nära ringmuren och enkannerligen de kaserner, hvilka bilda en af de högsta punkterna å den amfiteater, hvarpå Sebastopol är anlagdt. Det är lätt att inse den strategiska vigten af denna position och det betydliga framskridande, som ligger deri för belägringsoperationerna. Om den andra breschen snart kunde öppnas, måste i hvarje händelse omedelbart derpå skridas till storm, och i detta fall skulle det blifva fråga om en kamp, i hvilken allt låter antaga hela fördelen vara på de allierades sida. Den 1 dennes hafva för de allierade särde