Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 november 1854, sida 2

—— —— — — —— ——7 gt för mycket, tillade med konstlad likgiltigret: — Det jag önskar är egentligen en ren bagatell, som icke är värd att göra buller af. Det är något som går af sig sjelft. — Låt mig blott höra, herr kapten! Antingen det är litet eller mycket, är jag redo att tjena er. — Jag önskar blott att fortsätta bekantskapen och förbindelsen med familjen på Angremont. Kan ni draga försorg derom ? — Helt säkert, sade mulattskan, som icke anade det ringaste om kaptenens afsigter. Hvad skulle väl vara ur vägen för det? Ni har ju handlat med damerna och setat tillbords med dem — ni hör ju direkte till huset. — Jag öfverlemnar det helt och hållet åt er, sade kaptenen småleende, och litar på er. la, det kan ni lugnt göra. Ni känner ej den kreolska gästfriheten — den öfvergår alla gränser. — Det är godt, sade kaptenen, i det han hastigt afbröt. Gör som ni vill — jag hoppas att ni förstått mig? — Naturligtvis! — Jag önskar att ännu i dag återvända till plantaget. Sök att finna en förevändning, som har någon rimlighet för sig.